"Tuffa samtal" när USA mötte Kina i Alaska
Joe Bidens utrikesminister Antony Blinken säger att amerikanerna under tvådagarsmötet i Alaska förväntat sig hårda ord, men att man även hade möjlighet att ha "uppriktiga" samtal.
– Den kinesiska sidan var defensiv, som vi hade väntat oss. Men vi hade även uppriktiga samtal om olika saker. Om Iran, Nordkorea, Afghanistan och klimatet. Där går våra intressen i samma riktning, säger han.
Kinesiska toppdiplomaten Yang Jiechi säger att man tycker att samtalen varit konstruktiva, men att skillnaderna är många.
– Det finns fortfarande stora skillnader mellan de båda, säger Yang till kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.
"Nedlåtande sätt"
Mötet inleddes under torsdagen med anföranden som bara skulle vara i några minuter, men som drog ut på tiden till över en timme. Utrikesminister Blinken valde att prata om Kinas cyberkrigföring och Pekingregimens agerande mot Honkong, Taiwan och Xinjang.
Trots att Yang Jiechi talar flytande engelska valde han att uttala sig på kinesiska och svarade med samma mynt. Han menade att USA "använder sin militära styrka och finansiella dominans för att förlänga sin rättspraxis ut i världen och trycka ned andra länder".
Efter inledningsanförandena ombads medierna att lämna lokalen – men enligt nyhetsbyråer på plats invände då kinesiska tjänstemän att journalisterna borde stanna kvar, med argumentet att de ska bevittna "det nedlåtande sätt" som den gästande delegationen från Peking behandlas på.
"Seriösa och direkta"
När mötesdörrarna sedermera faktiskt stängdes, och samtal tog vid utan närvarande medier, verkar dock stämningen ha tinats upp lite – trots att det fortfarande är kall vinter med kring tio minusgrader i mötesstaden Anchorage. Överläggningarna beskrivs av USA som "substansrika, seriösa och direkta", och pågick längre än tänkt.
Mötet är det första på denna höga nivå sedan Biden tillträdde i januari.
Biden själv sade tidigare under dagen att han "var stolt" över Antony Blinken efter inledningen av mötet i Alaska.
Fakta: Två dominerande länder
Kina och USA är två av jordens största länder nästan oavsett hur man mäter.
Med en yta på över nio miljoner kvadratkilometer vardera är de trea och fyra i landarea globalt (efter Ryssland och Kanada) – vilken som är trea respektive fyra beror på vad man räknar in i nationens yta.
Befolkningsmässigt håller fortfarande Kina Indien stången i kampen om den globala förstaplatsen, med drygt 1,4 respektive knappt 1,4 miljarder människor. USA är i detta sammanhang en relativt avlägsen trea, med ungefär 330 miljoner invånare.
Ekonomiskt är USA störst i världen, med ett BNP på 21 500 miljarder dollar, medan Kina är lika klar tvåa, på 14 500 miljarder. Tillväxttrenderna visar dock att det asiatiska landet kommer att gå om. Och om siffrorna justeras efter köpkraft, kallat PPP på engelska, är Kina redan världsetta.
Både Kina och USA är kärnvapenmakter, men i ganska olika utsträckning. USA har vid sidan av Ryssland klart flest atomvapen i världen, ungefär 6 000 vardera. Kina har "bara" 300, ungefär lika många som Frankrike.
