Andersson om att försvara andra i EU: Självklart

Veckans tvådagarsmöte strax utanför Paris skulle egentligen ha handlat om hur man kan få fart på tillväxt och investeringar efter coronapandemin. Nu går man i stället från kris till kris i ett toppmöte som mest kommer att handla om försvar, flykt, energi och hjälp till de utsatta länderna i öst.

EU-länderna diskuterar bland annat hur man kan "öka försvarsutgifterna och uppmana till mer samarbete mellan medlemsländerna".

Helt i Sveriges linje, anser statsministern.

– Vi bygger säkerhet i Sverige i samverkan med andra, inom EU, i vårt partnerskap med Nato men också med andra samarbetspartner som vi har, säger Magdalena Andersson på en pressträff med svenska journalister i Versailles inför toppmötet.

I ett utkast till gemensamt uttalande talas om att medlemsländerna lovar "omfattande ökningar av försvarsutgifterna, med en betydande del för att investera i och fokusera på strategiska brister och försvarskapaciteter som utvecklas i samarbete inom EU".

EU-kommissionen får i uppdrag att redan till mitten av maj föreslå "ytterligare nödvändiga initiativ" för att stärka försvarsindustrin och försvarstekniken.

Bland de idéer som kastats fram finns önskemål om att kunna göra försvarssatsningar utan att det påverkar EU:s normalt så strikta budgetregler. På så vis skulle länder kunna satsa mer utan att exempelvis behöva hålla ner sina budgetunderskott.

Fast det gillar inte Sverige.

– Man är ju lite luttrad efter sju år som finansminister. Det är samma länder som alltid hittar argument för att man inte ska betala för det man vill ha, säger statsministern.

– Ska man ha ett tryggt och stabilt försvar måste det också stå på stabil finansiell grund. Vi ska ha ett stabilt försvarshus att luta sig mot – inte ett korthus, säger Andersson.

Sverige och Finland har i ett gemensamt brev inför toppmötet påpekat för övriga medlemsländer att EU har en solidaritetsklausul (artikel 42, punkt 7) som ålägger alla andra EU-länder att ställa upp, om något annat EU-land blir angripet.

Påpekandet sker som ett sätt att betona att även om Sverige och Finland inte är med i Nato så räknar man med hjälp vid en attack, även om Sverige och Finland inte omfattas av Natos motsvarande klausul (artikel 5).

Brevet har mottagits väl, anser Andersson, som också betonar att solidaritetsklausulen inte bara är något som Sverige kan få nytta av – utan också tvärtom.

– Självklart är Sverige beredd att ställa upp om ett annat EU-land angrips. Sedan på vilket sätt – det får man ta i den situationen, säger statsministern.

En annan tung fråga vid toppmötet är energin, där EU-länderna vill göra sig fria från ryska leveranser, men också oroas över ökande priser och bristlägen.

Enligt utkastet till uttalande utlovas nu att man ska "fasa ut beroendet av rysk gas, olja och kol".

Det ska bland annat göras med hjälp av andra leverantörer, särskild av flytande naturgas (LNG), men också av vätgas och uppsnabbad utveckling av förnybara energikällor.

I enlighet med EU-kommissionens förslag från i tisdags manas länderna att bygga upp ordentliga gaslager inför kommande vinter. Ytterligare diskussioner om akuta åtgärder för att hantera de stigande priserna utlovas sedan till nästa ordinarie EU-toppmöte, i Bryssel om två veckor.