Kinas tillväxt väntas vända uppåt igen

I och med den höga smittspridningen i landet blev det som väntat en kraftig inbromsning för Kinas ekonomi i slutet av 2022.

För helåret landade tillväxten på 3 procent, vilket för Kina är mycket lågt.

Samtidigt blev fallet i tillväxten inte så illa som analytikerna befarat. Och sedan noll-covid-policyn frångåtts ser bedömare nu en snabb återhämtning framför sig.

Den främsta anledningen till att tillväxten i den kinesiska ekonomin föll tillbaka under 2022 är förstås nedstängningarna. De har påverkat både industrin, servicenäringen och konsumtionen negativt, säger Peter Ling-Vannerus, SEB:s chef i Peking.

Men även exporten påverkades av förändrade konsumtionsmönster i Europa och USA och avtog under året, säger han.

– Under covid så köpte man väldigt mycket hemelektronik och byggvaror från Kina medan man nu har gått över till att konsumera mer service och då har också efterfrågan på kinesiska varor minskat.

Under 2023 väntar en återhämtning, enligt de flesta bedömare.

"Vi väntar oss att Kinas ekonomiska utsikter förbättras snabbt sedan de tagit bort sina covid-19-restriktioner och att BNP-tillväxten blir omkring 6 procent 2023", skriver Nordea-ekonomen Tuuli Koivu i en kommentar.

Särskilt räknar hon med ett lyft för tjänstesektorn i Kina, även om hon skickar med en brasklapp om att det råder stor osäkerhet för prognosen framåt.

SEB-ekonomen Elisabet Kopelman tror också på en vändning uppåt. Hon konstaterar att rörligheten i storstadsområden som Peking redan är tillbaka på normala nivåer – efter den första vågen av smittspridning sedan covid-19-restriktionerna hävts.

När restriktionerna i Peking precis hade släppt var det nästan inte en människa ute på gatorna, enligt Peter Ling-Vannerus. Alla var rädda för att bli smittade.

Nu börjar ekonomin återigen ta fart med fyllda restauranger och ett stort sug efter resande. Kinesiska familjer har sparat stora belopp under pandemin och får nu möjlighet att spendera dessa pengar. Stora stödbelopp har också satts in i fastighetssektorn, vilken står för runt 25-30 procent av den kinesiska ekonomin, säger han.

Att stödpengarna ska få önskad effekt för sektorn hänger dock på att man lyckas återupprätta förtroendet hos konsumenterna och bostadsköparna, enligt Ling-Vannerus.

– Fortfarande så har de flesta projekt som redan är sålda inte slutförts och många är väldigt tveksamma till att köpa bostäder så länge risken finns att projektet inte genomförs.

Det kinesiska styrets tvära vändning kring covid-19-restriktionerna överraskade många bedömare. Efter tre år av nedstängningar, masstester och hela städer som satts i karantän valde man att lätta på noll-covid-policyn.

– Det var helt enkelt så att smittspridningen av den här omikron-varianten var så stor att det var omöjligt att kontrollera den, säger Ling-Vannerus och fortsätter:

– Det enda alternativet var att göra en total lockdown som man gjorde i Shanghai och det var inte ett realistiskt eller acceptabelt alternativ.

Det finns heller ingenting som pekar mot att en situation med totala lockdowns kommer att bli aktuell igen, säger han.

– Risken för att det skulle återinföras är mycket, mycket låg.