IS-svenskar kan ställas inför rätta nästa år
En delegation från det svenska utrikesdepartementet och Sida har i fyra dagar varit på plats i det kurdiskt styrda nordöstra Syrien, där tiotusentals misstänkta IS-anhängare sitter frihetsberövade. Bland dem finns kvinnor och barn, bland annat i lägret al-Hol där det enligt lokala myndigheter ska finnas ett 20-tal med svenskt medborgarskap.
Delegationen ska främst ha varit på ett diplomatiskt och humanitärt uppdrag, enligt Shiyar Ali, det kurdiska självstyrets representant i Sverige och som var med på resan.
– De var inte där för att förhandla eller diskutera rättsprocessen, säger han till TT.
Ledare för det kurdiska självstyret i regionen Rojava har dock tidigare varit i Sverige för att diskutera en särskild domstol, där europeiska kvinnor och barn ska flyttas till en särskild avdelning där barnen också ska kunna gå i skola medan deras mammor ställs inför rätta för misstänkta IS-kopplingar.
Rättegångar 2021
Det kurdiska styret har jobbat med den rättsliga processen i snart ett år och har fått hjälp från det europeiska fredsinstitutet EIP. Shiyar Alis förhoppning att rättegångar ska kunna inledas nästa år, i de fall där det finns tillräckliga bevis.
– Jag har tidigare sagt att jag hoppas på januari eller februari. Men det är kanske lite väl optimistiskt. Arbetet har påverkats av pandemin. Men vi hoppas att det ska ske så snart som möjligt, förhoppningsvis i början av 2021, säger han.
– I första skedet kommer det att handla om rättegångar mot kvinnor. När det gäller manliga IS-anhängare som har gjort sig skyldiga till fruktansvärda massakrer hoppas vi på en internationell tribunal.
Representanter för Rojava har sagt till kurdiska medier att svenska observatörer kommer att finnas på plats vid rättegångarna, men det tillbakavisas nu av Rojava Information Center som TT har varit i kontakt med.
Inte heller Shiyar Ali känner igen den uppgiften.
– Men Sverige har uttryckt sig positivt om en rättsprocess och jag hoppas att Sverige kommer att vilja hjälpa till, kanske med observatörer eller rådgivare, säger han.
Regeringen positiv
Den svenska regeringen är positiv till planerna på att ha rättegångar i det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien.
– Vi har hela tiden varit noga med att säga att vi i första hand tycker att den här rättsliga prövningen och ansvarsutkrävandet ska ske i regionen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
TT: Om svenskar döms, kan de avtjäna straffen i Sverige?
– Det är en senare fråga. Det blir väldigt spekulativt. Vi får återkomma när de kurdiska representanterna kommit längre i sitt arbete, säger Damberg.
Enligt honom var Sverige ett av de första länderna som fick veta om kurdernas planer.
TT: Hur ska ni se till att rättegångarna blir rättssäkra?
– Vi jobbar framför allt via internationella organ som försöker stödja de kurdiska myndigheterna med vad de de måste tänka på och med kraven de måste möta för rättssäkerheten, säger Damberg.
Fakta: Islamiska staten
Islamiska staten (IS) är en terrorstämplad sunniextremistisk rörelse. Den har sina rötter i en liten grupp bildad av jordaniern Abu Musab al-Zarqawi i Afghanistan omkring år 2000. Han flydde sedan till Irak, där vreden över den USA-ledda invasionen 2003 bubblade – mer än tio år innan IS utropade sitt kalifat.
Senare gav sig rörelsen in i Syrien när grannlandet 2011 började sin väg mot sönderfall. 2014 tog gruppen kontroll över irakiska al-Falluja och kort därefter al-Raqqa i Syrien. Därefter utropade rörelsen ett kalifat, det vill säga en stat utifrån dess extremt stränga tolkning av islam.
Sedan dess har IS territoriella drömmar krossats i Syrien och Irak. IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi dog under en USA-ledd insats i Syrien den 27 oktober 2019.
Omkring 300 personer uppges ha rest från Sverige för att ansluta sig till terrorstämplade grupper i Syrien och Irak 2012–2016.
