Fysikpriset till ryss och britt

De får priset för "banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen", ett kollager som bara är en atom tjockt.

Grafen är det tunnaste och samtidigt det starkaste materialet. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt. Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Geim och Novoselov fick fram grafenet ur en bit grafit, samma ämne som finns i blyertspennor. De lyckades få fram en atomtunn flaga med hjälp av vanlig tejp och det visade sig att materialet var stabilt.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer. Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Det blir alldeles tyst i luren när TT berättar för Novoselov att han fått Nobelpriset. Efter ett tag får han fram:

– Jag är chockad.

Novoselov säger att han inte räknade med priset. Visserligen hade folk sagt tidigare att han kunde få det.

– Men jag har lärt mig att inte lyssna på spekulationer.

TT: Kommer du till Stockholm?

– Ha ha, ja, om jag är inbjuden.

TT: Jag tror du kan räkna med det.

Konstantin Novoselov är född 1974 i Ryssland. Han är brittisk och rysk medborgare, verksam som professor och Royal Society Research Fellow vid brittiska University of Manchester.

Professor Andre Geim är nederländsk medborgare född 1958 i Ryssland. Han är bland annat verksam vid samma universitet som sin medpristagare.

De båda delar på tio miljoner svenska kronor.

Materialet grafen beskrevs för första gången i ett oktobernummer av vetenskapstidskriften Science 2004. Artikeln framkallade en febril verksamhet bland forskargrupper över hela världen. Dels möjliggjorde upptäckten nya experiment kring fysikteoriernas grunder, dels lockade otaliga praktiska tillämpningar.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

"Kol, som bygger upp allt liv vi känner till på jorden, har än en gång överraskat oss", skriver Vetenskapsakademien.

Novoselov konstaterar att denna tisdag inte blir som han hade tänkt sig.

– Det är helt galet här.

Han hade tänkt visa en del mätningar för några gästande forskare.

– Nu måste jag be dem om ursäkt och förklara att vi kommer att vara upptagna hela dagen.

I de senaste årens spekulationer inför Nobelpriset i fysik har upptäckten av grafen ofta nämnts. De båda pristagarna Geim och Novoselov var alltså några av favoriterna.

"Förväntade mig inte priset"

Pristagaren Andre Geim var fortfarande hemma när fick han beskedet, men förklarade på telefon att han varit på jobbet till klockan 21 kvällen innan och att han skulle ta sig till universitetet så fort presskonferensen var överstökad.

– Jag vet att jag varit med i förhandspekulationerna i tre år, men förväntade mig ändå inte att få priset i år, förklarade Geim och tillade att förra årets pris gick till ett besläktat område (fiberoptik) inom fysiken.

– Men det är trevligt att Vetenskapsakademien frångått principen att det ska gå 2–3 år innan samma område får priset på nytt, tillade han.

Andre Geim har inga planer på att förändra sin livsstil eller sitt arbete på grund av Nobelpriset.

– Jag anser att det finns flera kategorier av Nobelpristagare. De finns de som aldrig gör något mer i livet, men det är att göra samhället en stor otjänst. Sedan finns det sådana som tror att de fick priset av en ren tillfällighet och som börjar jobba hårdare än någonsin och blir galna efter en kort tid.

– Jag tillhör inte någon av kategorierna och hoppas kunna jobba som vanligt.