Förslag om kortare häktningstider

Dessutom ska den föreslå hur användningen av restriktioner i häktet, som förbud mot tidningsläsning och besök, ska kunna minskas.

Sverige har fått kritik, bland annat från FN:s tortyrkommitté, för att så många häktade hålls isolerade långa perioder utan kontakt med omvärlden.

Enligt en rapport från Åklagarmyndigheten 2011 häktades över 11 000 personer under 2010. Av dessa var 70 procent häktade med restriktioner.

I flera utdragna rättsprocesser på senare år, som i ett stort mål om kokainsmuggling, har personer suttit häktade i flera år.

I rapporten listas en lång rad förslag, bland annat att åklagarna bör underlätta för den häktade att ha kontakt med omvärlden. Isolering av häktade bör upphöra genom att alla häktade ska ges laglig rätt till två timmars mänsklig kontakt per dag är ett förslag.

– Bakgrunden är att häktning och bland annat häktning med restriktioner utgör en stor påfrestning för den misstänkte. Man ska försöka att inte använda det mer än motiverat, säger riksåklagare Anders Perklev på en pressträff.

Perklev tar upp att Sverige har fått kritik internationellt.

– Det har fått ytterligare aktualitet i och med de stora och komplicerade mål som förekommit de senaste åren, där häktning med restriktioner förekommer under lång tid, säger han.

– Man ska oftare få rätt till samsittning, att man får möjlighet att umgås med en annan häktad med restriktioner under en del av dagen, säger chefsåklagare Agneta Isborn Lind, som har lett arbetsgruppen, på pressträffen.

En vanlig lättnad från åklagarens sida är att den häktade får ringa, om polisen kan avlyssna samtidigt. Polisen ska dock inte behöva åka ut till häktet.

– Där hoppas vi att man kan ordna en lösning så att polisen kan sitta på sitt tjänsterum och lyssna, och kunna avbryta samtalet, säger Isborn Lind.

– Det kanske mest tydliga och radikala förslaget är att den häktade ska ha rätt till minst två timmar mänsklig kontakt per dag. Det kräver mycket av Kriminalvården. Det innebär att man inte skulle tala om en isolering, inte ens när man har stränga restriktioner, säger Perklev.

Med "mänsklig kontakt" kan menas till exempel umgänge med annan häktad med restriktioner, advokatkontakt eller att personer från frivilligorganisationer kommer till häktet.

– Förslaget handlar om att man ska garantera en miniminivå, säger Perklev.

Arbetsgruppen anser också, precis som Påföljdsutredningen har föreslagit, att det bör finnas en strafflindring för den som erkänner. Det skulle kunna minska häktningstiderna, och behovet av restriktioner.

Sara Lötbom, 31, har suttit häktad flera gånger och upplevt den press det innebär. Som längst var hon häktad fyra månader då hon misstänktes för medhjälp till rån.

– Det tär på psyket. Det är väldigt jobbigt, speciellt om man har restriktioner. Då är man ju helt isolerad och ensam, berättar Sara Lötbom för TT.

Restriktioner ges om domstolen bedömer att utredningen försvåras om den misstänkte får ha kontakt med yttervärlden. Sara hade restriktioner under tre veckor.

– De enda man träffar är kriminalvårdarna och det enda man har att se fram emot är de tre gånger om dagen då de låser upp dörren för att servera mat.

För den enskilde kan det vara mycket destruktivt att hållas isolerad långa perioder, säger hon.

– Jag tycker att systemet är under all kritik. Det är hemskt att vara helt ensam och inte veta någonting om vad som ska hända.

En konsekvens blir att många drar sig för att överklaga sin dom, även om de tror att det skulle kunna bli strafflindring, bara för att komma ifrån häktet, säger Sara Lötbom.

– Om man överklagar blir häktestiden ännu längre. Då nöjer man sig, bara för att få komma iväg på anstalt. Där finns ändå chans att plugga, delta i behandling och träna. På häktet är det bara förvaring.

Sara dömdes till ett års fängelse för medhjälp till rån. I dag är hon fri från kriminalitet och engagerad i KRIS (Kriminellas revansch i samhället).

– Mitt mål är att hjälpa andra som varit i samma situation som jag och visa att det finns en väg ut.