Annons
Nyheter

Femtio år gammalt prov med månstoft öppnas

Ingen vällagrad ost – men väl miljarder år gammal månsten.
Femtio år efter det att Apollo 17 hämtade hem provet från månen, öppnas den förseglade tuben nu försiktigt av USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning (Nasa).
USA • Publicerad 15 mars 2022
Astronaut Harrison Schmitt från Apollo 17 tar prover på månen 1972.
Astronaut Harrison Schmitt från Apollo 17 tar prover på månen 1972.Foto: Nasa/AP/TT
En 3,5 miljarder år gammal månsten av bergarten basalt, som samlats in av Apollo 17. Stenen finns på Nasas månlaboratorium i Houston, Texas. Arkivbild.
En 3,5 miljarder år gammal månsten av bergarten basalt, som samlats in av Apollo 17. Stenen finns på Nasas månlaboratorium i Houston, Texas. Arkivbild.Foto: Michael Wyke/AP/TT

Totalt samlades 2 196 prover in från månen under Apollo-programmet. Några av tuberna har hållits förseglade under årens lopp, i syfte att kunna studeras längre fram med hjälp av nya vetenskapliga och teknologiska landvinningar.

Prov 73001 samlades in av astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmitt, under den senaste bemannade rymdfärden till månen 1972. Tuben, som är 35 centimeter lång och 4 centimeter i diameter, hamrades in i marken i måndalen Taurus-Littrow för att samla sten.

Skred på månen en gåta

Annons

Av de endast två prover som vakuumförslöts på månen, är prov 73001 det första som nu öppnas av Nasa. Processen beräknas ta flera veckor och påbörjades i februari med att tubens ytterhölje avlägsnades.

Nästa steg är att försiktigt penetrera själva tuben och ta vara på gaser som samlats på insidan. Gaserna, som troligen finns i endast små mängder, kommer att utvinnas och analyseras med hjälp av modern spektrometerteknologi – analys av ljusegenskaper.

Senare i vår tas själva månstenen ut och bryts i bitar, för att noggrant studeras av flera olika forskarlag.

Platsen på månen där provet togs är speciellt intressant eftersom det skett ett jordskred där.

– Det regnar inte på månen. Så vi förstår inte helt hur jordskred uppstår på månen, säger professor Juliane Gross, en av forskarna som ansvarar för öppnandet av månprovet på Nasa.

Forskarna hoppas nu kunna studera månprovet för att lösa gåtan.

Jämför med nya prover

Det kommer knappast att dröja lika länge innan resterande prov öppnas, tror forskargruppen på Nasa:

– Jag tvivlar på att vi kommer att vänta ytterligare 50 år, säger planetforskaren Ryan Zeigler.

Inte minst hoppas han på att kunna jämföra prov från 1972 med prover från Nasas nästa månprogram, Artemis. 2025 planerar myndigheten att sända upp människor till månen igen.

– Speciellt så fort de får tillbaka prover från Artemis, skulle det vara intressant att i realtid göra en direkt jämförelse mellan vad det än är som kommer från Artemis, med ett oöppnat prov som finns kvar, säger Zeigler.

Fakta: Apollo-programmet

Apollo-programmet var ett amerikanskt rymdprojekt 1961–1972 med syfte att landsätta människor på månen. Detta lyckades första gången 20 juli 1969 , då astronauterna Neil Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin under Apollo 11-expeditionen landade på månen och tog de första stegen där.

Totalt gjordes tolv bemannade rymdfärder under programmet, vissa av dem misslyckades. Under en provflygning 1967 med Apollo 1 omkom tre astronauter.

Under programmets sista månfärd 1972, Apollo 17, deltog för första gången en utbildad geolog, Harrison Schmitt. Apollo 17 samlade in den största mängden prover under hela programmet.

385 kg prover från månytan fördes totalt under Apollo-programmet tillbaka till jorden för analys av forskargrupper runt om i världen.

Källor: Nationalencyclopedin, Smithsonian Air and Space Museum

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons