Får kvinnor ta plats i talibanernas styre?
– Afghanska kvinnor måste vara mer enade än någonsin. . . De måste garanteras närvaro, det är inte acceptabelt att de sitter i sina hus, säger Koofi till den afghanska nyhetssajten Tolo News.
Hon får medhåll från flera kvinnorättsgrupper som uppmanar talibanerna att inte ignorera de framsteg som gjorts de senaste 20 åren.
En viktig del?
Senast den hårdföra extremistgruppen hade makten, 1996-2001, fråntogs kvinnor i stort sett alla rättigheter. De fick inte arbeta eller studera och inte heller röra sig fritt utan manligt sällskap.
Nu har talibanerna slagit an en något mjukare ton. Vid en presskonferens kort efter maktövertagandet sade talespersonen Zabihullah Mujahid att kvinnor utgör en "viktig del" av samhället.
– De kan fortsätta sina arbeten, inom ramarna för islam.
Exakt vad det innebär är dock oklart. Talibanförhandlaren Sher Mohammad Abbas Stanekzai ska i dagarna ha sagt att man inte kommer att tillåta kvinnor på högre positioner i regeringen, skriver Tolo News. Men talibanledaren Inamullah Samangani, som sitter i kulturkommissionen, säger att kvinnor med ledaregenskaper kan ta plats i en framtida regering – inom ramarna för sharialag.
– Det finns ingen enhetlig syn på kvinnors aktiviteter i samhället och politiken bland talibanerna. . . Detta är oroande, konstaterar Nooria Nazhat, kvinnlig tidigare regeringstjänsteman som bland annat varit chef för ekonomidepartementets medieavdelning.
Växande frustration
Kvinnoorganisationer har de senaste dagarna gjort vissa framstötar gentemot talibanerna och hållit några försiktiga manifestationer.
I staden Herat i väst, där kvinnor de senaste veckorna blivit tillsagda av talibanerna att inte komma till arbetet, demonstrerade några dussintal aktivister för rätten till arbete och utbildning. En av deltagarna, Mariam Ebram, berättar för nyhetskanalen Al Jazeera att kvinnorna är frustrerade över bristen på besked från talibanerna.
– Efter att försökt få svar från talibaner på alla nivåer i veckor bestämde sig kvinnorna för att låta sina röster höras i det offentliga, säger hon.
– Allt vi begär är rättigheter. En regering utan kvinnor kommer aldrig att hålla.
Ersatt ankare
Parallellt har organisationen Reportrar utan gränser (RSF) publicerat en rapport som slår fast att färre än 100 av de 700 kvinnliga journalister som var verksamma i huvudstaden Kabul före maktövertagandet fortfarande arbetar.
Till exempel har det kvinnliga ankaret på public servicekanalen RTA ersatts av en taliban. Ingen av de 140 kvinnor som jobbar på RTA vågar nu gå till jobbet på den talibankontrollerade kanalen, enligt rapporten.
På landsbygden uppges situationen vara än svårare, eftersom de flesta privata mediebolag slutade sända när talibanernas offensiv nådde deras hemort.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Ordet taliban betyder ursprungligen student eller sökare på pashtunernas språk pashto.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001.
Talibanernas maktutövande då var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. Kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
Den 15 augusti 2021 gick talibanerna återigen in i Afghanistans presidentpalats.
