unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Dystra besked om vaccin mot coronaviruset

Den första patientstudien med ett vaccin mot covid-19 har nu granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Resultatet är sämre än vad många hoppats på. Tidiga resultat från andra pågående vaccinförsök ser inte heller helt uppmuntrande ut.
Totalt pågår drygt 120 studier av potentiella vaccin mot covid-19 på olika håll i världen. Arkivbild.
Totalt pågår drygt 120 studier av potentiella vaccin mot covid-19 på olika håll i världen. Arkivbild.
Foto: Kallestad, Gorm/TT

Det kinesiska bioteknikföretaget Cansino blev i mitten av mars först i världen med att börja testa ett vaccin mot covid-19 på människor, i en klinisk fas 1-studie. Nu – också först i världen – har det fått sina resultat granskade och publicerade i den vetenskapliga tidskriften Lancet. Men jublet uteblir.

– Det tristaste är att nivån av neutraliserande antikroppar är ganska låga, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet i Stockholm, som har gått igenom studien.

Få antikroppar

De flesta av de 108 patienterna som ingick i studien utvecklade i och för sig antikroppar. Men det är skillnad mellan antikroppar som bara klarar av att binda till viruset, och neutraliserande antikroppar – som dessutom förstör virusets funktion.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Lancetstudien visar att endast 50–75 procent av försökspersonerna utvecklade tillräckligt höga nivåer av neutraliserande antikroppar, beroende på vaccindos.

Problemet är att det inte är helt lätt att bara ge ytterligare vaccindoser för att försöka få upp nivån ytterligare. Det beror på att vaccinet består av ett hölje från en annan typ av virus – ett adenovirus – som används för att transportera in små, utvalda bitar av arvsmassa från det nya coronaviruset till kroppens celler.

Målet är att cellerna ska börja tillverka de virusdelar som immunförsvaret i slutänden ska lära sig att känna igen. Haken är att kroppen inte vet att vaccinets transportvirus är vänligt sinnade. Då kan immunförsvaret attackera dem med så kallade vektorantikroppar, så att vaccinet förstörs innan det hinner ge effekt. Den risken ökar kraftigt vid injektion nummer två.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att i stället ge högre vaccindoser redan från början. Men i studien ökade då andelen personer som fick alltför kraftig feber som biverkan.

Fas 2-studier igång

Syftet med fas 1-studier är i första hand att undersöka säkerheten, och den ansågs tillräcklig vid lägre doser. Så Cansino har redan inlett fas 2-studier, där vaccinet ska testas på en större grupp människor.

– Men jag har svårt att tro att fas 2-studien kommer att visa på högre nivåer av antikroppar, säger Sällberg.

Det amerikanska företaget Moderna ligger hack i häl på kinesiska Cansino. I ett pressmeddelande skriver Moderna att dess fas 1-studie har gett mycket lovande resultat. Till exempel ska ett antal av försökspersonerna ha utvecklat minst lika höga nivåer av neutraliserande antikroppar som personer som har infekterats av coronaviruset.

– Men då ska man veta att den nivån inte är särskilt hög efter en infektion, så det är svårt att säga vad det är värt. Dessutom är det ju stor skillnad mellan ett pressmeddelande och en granskad studie. I ett pressmeddelande kan man ju skriva i stort sett vad som helst, det finns ju inga publicerade data ännu, säger Matti Sällberg.

Satsar på samma häst

Totalt pågår det mer än 120 vaccinstudier på olika håll i världen. I stort sett alla – inklusive Cansinos vaccin som utvärderats i Lancetstudien – siktar in sig på samma mål: det spikeprotein som sticker ut från viruset och som är avgörande för dess förmåga att infektera kroppens celler. Sällberg har tidigare liknat det vid att nästan alla satsar på samma häst.

– Ja, den här hästen kommer nog att orka hela vägen i mål. Men frågan är hur bra den är, säger Matti Sällberg.

Han tillägger att han tycker att resultaten trots allt är acceptabla, med tanke på hur fort den här processen har gått.

– Om det skulle vara en vanlig vaccinutveckling hade man nog varit lite deprimerad. En annan sak man ska komma ihåg är att det finns en styrka med så många vaccinkandidater. Jag tror att flera av dem kommer att bli godkända, och en lösning kan då vara att ge första dosen med ett vaccin och den andra med ett annat. Då kan man komma runt problemet med vektorantikropparna, säger Sällberg.

Fakta: Olika vaccintyper

Vaccinering går förenklat ut på att lära kroppens immunförsvar att känna igen det farliga smittämnet. Det sker genom att spruta in en ofarlig version av smittämnet, eller en del av smittämnet, så att immunförsvaret får träna på att upptäcka det under säkra former.
De vaccin som utvecklas mot covid-19 är i så gott som samtliga fall genetiska vaccin. Det innebär att man utnyttjar kroppens eget maskineri för att framställa det protein som immunförsvaret ska lära sig att upptäcka, genom att spruta in en liten bit arvsmassa i kroppen. När det gäller vaccin mot covid-19 kodar arvsmassan för de små utskott, spike-protein, som viruset har på sin yta för att ta sig in i våra celler.
Fördelen med genetiska vaccin är att de går mycket snabbare att tillverka jämfört med att först framställa och rena fram vaccinproteinet på laboratorium. Nackdelen är bland annat att det kan vara svårare att få in arvsmassan på rätt ställe i kroppen, och att det än så länge inte har tagits fram något godkänt genetiskt vaccin för människa.
Källa: Karolinska institutet

Läs mer

Valerie Kyeyune Backström skildrar amerikanska miljöer känsla för detaljer.

Kultur

Lyxhustrun i Los Angeles fångas med detaljer

Debutanten Valerie Kyeyune Backström gräver djupt i ytligheten.

Susanne Jansson.

Kultur

På gränsen mellan spänning och skräck

Havet skrämmer och lockar, och Susanne Jansson balanserar skickligt på gränsen mellan det naturliga och övernaturliga, skriver recensenten Bella Stenberg.

Författaren och översättaren Dmitri Plax har skrivit en drygt sexhundra sidor lång bok fylld av hågkomster, förtvivlan och kärlek, allt ackompanjerat av egna illustrationer.

Kultur

Kämpar mot tiden för att hålla kvar minnet av den älskade sonen

Författaren och översättaren Dmitri Plax son Peter mördades i augusti 2019 av en skolkamrat.

Nina Björk står för levande motstånd

Veckans böcker

Nina Björk står för levande motstånd

Recensenten Fedja Wierød Borčak har läst en bok som sprudlar av energi och intellektuell fantasi.

Patriks allra sista prat till mamma Birgitta

Sommar i P1

Patriks allra sista prat till mamma Birgitta

”Det känns som om vi alla sitter vid hennes dödsbädd”

Patriks allra sista prat till mamma Birgitta

Sommar i P1 2020

Patriks allra sista prat till mamma Birgitta

Det känns som vi alla sitter vid hennes dödsbädd och minns hennes liv