Annons
Nyheter

Diktatorns order: Släck "helvetesporten"

Elden i den stora naturgaskratern lär ha brunnit i 50 år. Nu beordrar Turkmenistans diktator experter att hitta ett sätt att släcka branden i kratern som brukar kallas "Porten till helvetet".
Turkmenistan • Publicerad 8 januari 2022
"Helvetesporten" i Turkmenistan har brunnit i flera årtionden. Nu vill landets ledare att den ska släckas en gång för alla. Arkivbild.
"Helvetesporten" i Turkmenistan har brunnit i flera årtionden. Nu vill landets ledare att den ska släckas en gång för alla. Arkivbild.Foto: Alexander Vershinin/AP/TT
Turkmenistans diktator Gurbanguly Berdymuchammedov rider fram i en militärparad i september 2021. Arkivbild.
Turkmenistans diktator Gurbanguly Berdymuchammedov rider fram i en militärparad i september 2021. Arkivbild.Foto: Alexander Vershinin/AP/TT
Människor besöker Darvaza-kratern mitt i Karakumöknen i Turkmenistan 2014. Arkivbild.
Människor besöker Darvaza-kratern mitt i Karakumöknen i Turkmenistan 2014. Arkivbild.Foto: Igor Sasin/AFP/TT

Branden i den konstgjorda Darvaza-kratern i Karakumöknen är skadlig för både miljö och hälsan hos människor som bor i området, säger Turkmenistans hårdföre ledare Gurbanguly Berdymuchammedov i statlig tv. Han hänvisar också till ekonomin.

– Vi förlorar värdefulla naturresurser för vilka vi skulle kunna göra betydande vinster som kan användas till att förbättra livet för vårt folk, säger Berdymuchammedov, som leder ett av världens mest slutna länder.

Sovjetiskt misstag

Annons

Redan 2010 gjorde den kontroversielle presidenten ett försök att få experter att finna ett sätt att för gott släcka elden som har brunnit i kratern sedan en sovjetisk borroperation efter olja gick snett 1971. Av misstag träffade borren en håla med metangas, vilket fick borriggen att rasa ner och jorden under att kollapsa.

För att hindra farliga ångor från att spridas ska oljeborrarna ha bestämt sig för att bränna av gasen genom att tända eld på den, något man trodde skulle ta några veckor.

Sedan dess har det brunnit i kratern – och alla resultat att släcka elden har varit förgäves.

Turistattraktion

Senare forskning har dock ifrågasatt hur och när elden egentligen uppstod. Då Turkmenistan var under sovjetiskt styre fram till 1991, och både gas och olja sågs som eftertraktade naturtillgångar, belades all information kring Darvaza-kratern med sekretess.

Kratern som har en omkrets på 70 meter och ett djup på 20 meter är en populär turistattraktion i det centralasiatiska landet och kan ses lysa upp öknen lång väg i nattmörkret.

Gurbanguly Berdymuchammedov, som länge försökt nära en personkult kring sig själv på olika uppseendeväckande vis, har tidigare hållit en uppvisning vid den brinnande gropen. Då lät han sig filmas medan han körde runt den i hög fart i en pickup-bil.

Fakta: Turkmenistan

Den forna sovjetrepubliken Turkmenistan är ungefär lika stor som Sverige och beräknas ha omkring sex miljoner invånare.

Landet består nästan helt av öken och ligger vid Kaspiska havet, med gräns till Iran, Uzbekistan och Afghanistan.

Majoriteten av befolkningen är turkmener, men även uzbeker och ryssar bor i landet. De flesta är sunnimuslimer.

Landets ekonomi grundas på naturgas och bomull.

Turkmenistan har sedan självständigheten styrts på totalitärt vis. Först av den tidigare kommunistledaren Saparmurat Nijazov, som var president på livstid fram till sin död i en hjärtinfarkt 2006. Sedan 2007 styrs landet av Gurbanguly Berdymuchammedov, som likt Nijazov har odlat en personkult kring sig själv och sin familj.

Där Nijazov till exempel lät döpa månader och veckodagar efter sina familjemedlemmar har Berdymuchammedov bland annat tagit fram "litterära verk" i sitt eget namn som är obligatorisk läsning från och med högstadiet.

Maktskiftet blev också synbart i de centrala delarna av huvudstaden Asjgabat: Landets högsta byggnadsverk – ett torn prytt av en gyllene staty föreställande Saparmurat Nijazov, som roterade enligt solens gång – ersattes av en annan staty där en förgylld Gurbanguly Berdymuchammedov tornar fram på hästrygg på en väldig vit klippa.

Källa: Utrikespolitiska institutet

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons