Ett kommunval präglat av regeringens minkkaos

Klockan 08 öppnade vallokalerna i Danmarks 98 kommuner. På morgonen var statsministern Mette Frederiksen (S) ute på Köpenhamns gator för att valspurta med Sophie Hæstorp Andersen, som är Socialdemokratiets kandidat till posten som överborgmästare i huvudstaden.

En stor del av frågorna från de närvarande journalisterna handlade om det faktum att partiets valrörelse har överskuggats av regeringens lagvidriga beslut i november i fjol om att massavliva 15–17 miljoner minkar.

– Jag har inget emot att minkfrågan fyller den här valrörelsen. För jag står fast vid det beslut vi fattade och jag tror inte att en ansvarstagande regering – oavsett vilken färg den har – skulle ha struntat i riskvärderingen, säger Frederiksen enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Under en lång tid kunde regeringspartiet kunde dra nytta av sin hantering av pandemin, men under hösten har stödet i opinionen mer legat kring resultatet i folketingsvalet sommaren 2019 (26,4 procent).

– Jag tycker att det är naturligt efter att vi under en period fått en stor uppbackning på grund av coronan. Alla har ju vetat att (stödet) skulle bli mer normalt, säger Frederiksen, som senare under förmiddagen lade sin röst i en gymnastikhall i Furesø kommun, nordväst om Köpenhamn.

Det är dock inte säkert att ställningen i nationella opinionsmätningar ger en bra fingervisning om utfallet i de lokala valen.

– I Danmark brukar vi tala om den nationella valvinden. Att partiernas ställning smittar av sig på den kommunala nivån och man brukar säga att den slår igenom med ungefär halv styrka, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, till TT.

Det innebär att om parti går framåt med fyra procentenheter i en nationell opinionsmätning går partiet i genomsnitt fram med två procentenheter på kommunal nivå.

– På det sättet kan man säga att kommunvalet är ett slags temperaturmätning för hur det går nationellt för partierna, men det är en temperaturmätare med stora felkällor. Det är 98 olika val med en egen dynamik, och en massa lokala förhållanden föreligger, säger Rune Stubager.

Socialdemokratiet riskerar dock att tappa positionen som Köpenhamns största parti. Rödgröna Enhedslisten, stödparti till regeringen, växer starkt i Danmarks huvudstad.

Även om S blir nummer två sett till partistorlek lär det bli en socialdemokratisk överborgmästare i Köpenhamn sedan andra partier uppgett att de kommer stötta S-kandidaten Sophie Hæstorp Andersen.

Posten som överborgmästare har Socialdemokratiet haft ända sedan den infördes 1938.

– Vi har tagit ansvar i många år och är redo att göra det igen, säger Mette Frederiksen.

Invandringskritiska Dansk Folkeparti har motvind i opinionen och partiledaren Kristian Thulesen Dahl räknar med ett dåligt kommunval.

– Det är inget tvivel om att Dansk Folkeparti backar i jämförelse med resultatet för fyra år sedan, säger Thulesen Dahl när han röstar hemma i Thyregod på södra Jylland.

I kommunvalet 2017 fick Dansk Folkeparti sammanlagt 8,7 procent av rösterna.

Precis som på nationell nivå är Socialdemokratiet och borgerliga Venstre de två stora maktpartierna ute i kommunerna. Partierna har i nuläget 46 respektive 38 borgmästarposter, vilket är danskarnas motsvarighet till Sveriges kommunalråd.

– Man brukar prata om en borgmästareffekt i kommunvalet och det ger Socialdemokratiet och Venstre en "boost". En "boost" man inte har på den nationella nivån, säger Rune Stubager.

Runt 4,7 miljoner danskar har möjlighet att rösta i dagens kommun- och regionval, som präglas av att det genomförs mitt under en ny pandemivåg. Det har lett till kreativa lösningar för att valet ska kunna genomföras på ett smittsäkert sätt.

På många ställen finns det exempelvis möjlighet att rösta från bilen eller utomhus om man är sjuk i covid-19. Väljare uppmanas även att ta med sig en egen penna för att sätta ett kryss vid sin kandidat, men i exempelvis kommunen Ringkøbing-Skjern på Jylland har man köpt in runt 40 000 blyertspennor.

– Precis som det finns en valsedel till alla finns det nu också en blyertspenna till alla, säger borgmästaren Hans Østergaard (Venstre), till nyhetsbyrån Ritzau.

Det finns dock en viss risk för att pandemin påverkar valdeltagandet, som på kommunnivå brukar ligga på runt 70 procent.

– Min förväntan är att valdeltagandet kommer att sjunka, men jag tror inte att det kommer vara någon stor nedgång. Även om det är en pandemi gör vi det mesta normalt just nu i Danmark, men man vet ju aldrig. Vi har aldrig hållit något val under en pandemi tidigare, säger Ulrik Kjær, professor i statsvetenskap vid Syddansk universitet, till TT.

Klockan 20 stänger vallokalerna i Danmark.