Byrålådorna fulla med skatter
En gammal mobiltelefon, en trasig locktång eller kanske en gammal kassettbandspelare som ingen använder?
Då är det hög tid att besöka närmaste återvinningsstation.
Byrålådorna är fulla med skatter, hävdar El-Kretsen som har utropat helgen till Återvinningshelgen för att förmå oss att lämna ifrån oss gamla och uttjänta elektriska småapparater till återvinning.
Sverige är världsledande när det gäller återvinning. Vi låter återvinna 16 kilo elskrot per person och år jämfört med EU:s krav på fyra kilo. Men vi är sämre när det gäller all den mindre vardagselektronik som vi omger oss med.
– För den som ska skrota en gammal tv eller ett kylskåp finns inte många alternativ till att lämna in dem för återvinning. Men om det handlar om en gammal hårtork eller eller en trasig glödlampa hamnar de lätt i hushållssoporna, konstaterar Jan-Olof Eriksson, vd i El-Kretsen som på producenternas uppdrag samlar ihop kasserade elprodukter och ser till att de återvinns.
Ur apparaterna återvinns plaster, järn, aluminium, glas och en rad ädelmetaller. Dessutom blir mellan tio och femton procent av skrotet energi i form av bränsle till fjärrvärme – också det ett led i återvinningen.
Återvinning i siffror
Förra året samlade El-Kretsen in sammanlagt 146 600 ton elskrot exklusive batterier. Här ett par exempel:
I kategorin "diverse elektronik" återanvändes i genomsnitt 77,5 procent av de skrotade föremålen räknat i vikt. Detta återvanns: plast (16,0 procent), järn (22,8 procent), aluminium (3,6 procent), koppar (5,4 procent), guld (0,0005 procent), silver (0,006 procent), paladium (0,0002 procent), övriga metaller (0,5 procent), bildskärmsglas (23,0 procent), energi 6,3 procent.
I kategorin "glödlampor" återanvändes 100 procent: glas (57,0 procent), aluminium (38,0 procent), energi (5,0 procent).
Källa: El-Kretsen (TT)
