Björklund: "Glädjebetygen är borta"
Enligt honom beror den på att lärarna blivit tuffare i sin betygssättning.
"Ett av mina mål har varit att stoppa glädjebetygssättningen. Därför har regeringen skärpt skolinspektionen och infört dubbelrättning av nationella prov", skriver han i ett pressmeddelande.
Björklund hävdar alltså att skolor tidigare godkänt elever i för hög omfattning. "Det går inte längre. Eleverna får betyg på sina verkliga kunskaper", skriver han.
Skyller på långvarigt förfall
– Det här är siffror som är helt och håller väntade. Min bedömning är att den här trenden kommer att fortsätta under ett antal år framåt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP), som skyller siffrorna på en vag och undermålig utbildningspolitik som Sverige enligt honom haft under 40 år.
– Jag har i 15 år påpekat det här och nu försöker vi lägga om skolpolitiken.
Hans viktigaste åtgärder:
– Vi ska ha betyg tidigare i skolan och tidigare nationella prov och mer studiedisciplin. Jag vill också ha speciallärare tillbaka på lågstadiet. Det är viktigt att stödinsatser sätts in tidigt.
TT: Oroas du inte över detta ytterligare tapp i statistiken?
– Återigen, resultatet var väntat. De här siffrorna har sjunkit sedan 90-talets början. Visst är det oerhört trist men nu gäller det att vända utvecklingen, svarar Björklund.
Andel obehöriga
Niondeklassare som inte blev behöriga till gymnasieskolan, eftersom de saknade godkänt betyg i ett eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska.
Våren Andel (procent)
1998 8,6
1999 9,7
2000 10,6
2001 10,8
2002 10,5
2003 10,1
2004 10,4
2005 10,8
2006 10,5
2007 10,9
2008 11,1
2009 11,2
2010 11,9
Årets siffra är preliminär, baserad på cirka 94 procent av antalet grundskolor. Differensen mellan det preliminära och det slutliga resultatet brukar vara 0,1–0,2 procentenhet.
Källa: Skolverket (TT)
