Berlins betongmur ersätts med ljusmur

I dag minns Berlin dagen då muren föll.

– Det var den lyckligaste dagen i Berlins historia, säger den avgående borgmästaren Klaus Wowereit om dagen då Öst- och Västberlin åter blev ett.

Den 61-årige Berlinprofilen Wowereit personifierar på många sätt de senaste 25 åren av stadens historia, han myntade uttrycket ”Berlin ist arm, aber sexy” – ”Berlin är fattigt, men sexigt”.

Han har också varit ledande i att utforma minnesdagarna. Ingen saknar muren, men hur visar staden sina 3,5 miljoner invånare och resten av världen att Väst segrade i den fredliga revolutionen 1989–1990 utan att det blir ett pompöst segermonument?

Svar: Lichtgrenze – en ljusgräns. Åttatusen vita, lysande ballonger som ska sväva mellan den 7 och 9 november precis där muren stod rest, ljusinstallationer som ska ringla 15 kilometer genom Berlin.

Ljusen visar var ingenmansland låg, var kamphundarna hölls mellan betongmurarna, platserna för vakttornen med de starkt, kallt lysande sökarstrålkastarna och var de östtyska soldaterna väntade med skarpladdade gevär och order om att ”skjuta för att döda”.

Från Bornholmer Strasse, Bernauer Strasse, förbi riksdagen, Brandenburger Tor, den ökända gränsövergången Checkpoint Charlie och East Side Gallery där muren delvis står kvar, runt området som var det isolerade Västberlin.

”Vi ska genom ljusets kraft erinra oss murens brutalitet” beskriver Berlin minnesdagen i det officiella programmet inför årsdagen.

Ansvarig för minnesarbetet är institutionen Gedenkstätte Berlinermauer, inhyst i en spartansk byggnad vid Bernauer Strasse där rester av muren bevarats som påminnelse.

När den började byggas den 13 augusti 1961 skar den rakt igenom bostadskvarter. Minnesplaketter berättar om dem som dog i flyktförsök.

Axel Klausmeier är chef för institutionen Berlinmauer och ledande i arbetet med minnesdagen.

– Inte ett enda skott avlossades när muren föll. Inte en enda människa dödades när vi enades. Det är värt att komma ihåg, säger han.

Det är en reaktion som ofta återkommer. Den overkliga vardagen med muren som skar genom staden har blivit ett minne som många helst inte vill bli påminda om. Hellre blicka framåt.

– Nu lever vi tillsammans, med fred, säger Tomas som växte upp i Östberlin och som driver ett antikvariat ett kvarter från där muren stod.

Och han sätter ögonblicket, den kvällen när den östtyske partifunktionären Günter Schabowski – utan stöd från partiledningen – på en presskonferens sade att gränsövergångarna skulle öppnas ”omedelbart, utan dröjsmål”.

– Det är öppningsrepliken i ett nytt kapitel i Berlins och Tysklands historia, med vår beskärda del av våld och krig. Kanske kan vi visa oss själva – och världen – att den fredliga revolutionen är möjlig, säger Tomas.

Och när de åttatusen lyktballongerna lyst upp murens väg, så får de symbolisera murens fall genom att släppas fria och flyga bort i Berlins himmel.

Text: Grim Berglund/TT