Även svenskt griskött ifrågasätts

Reglerna i Sverige är tydliga: En slaktgris som väger 100 kilo har knappt en kvadratmeter yta att röra sig på. Roligare än så är det sällan att vara gris i Sverige. Men på ekogården Ängavallen i Skåne är svängrummet desto större – året runt får alla grisar böka loss på 300 kvadratmeter vardera. Några betonggolv behöver de aldrig nöja sig med.

På en konventionell grisfarm lever en sugga i genomsnitt i tre år – på Ängavallen är det 14 år, enligt Nordström. Svartmålningen av dansk kött bekymrar honom:

– Djurhållningen är inte djurvärdig i Sverige heller. Allt handlar om att djuren ska växa så fort som möjligt, för att pumpa mer mjölk ur kossan. Man talar inte om enskilda djur, utan hur mycket mjölk eller kött som produceras.

Svenska fördelar

Kupering av små knorrar och högre doser av antibiotika slipper grisarna i Sverige – till skillnad från i Danmark.

– Men Danmark har länge varit Europas mest ekovänliga land. Jag är rädd för att svensk djurvälfärd inte utvecklas på grund av en snedvriden debatt.

"Svenskt ursprung = det bästa köttet", så låter det om man frågar Lantbrukarnas riksförbund.

– Ja, svenskt ursprung är en garanti för att få det bästa på marknaden. Det är ett stort intresse för ursprungsmärkning, säger förbundsordförande Helena Jonsson.

Ett sjupunktsprogram i Danmark ska förbättra grisarnas tillvaro på andra sidan Öresund. Svensk grisnäring är redan där, men kan också utvecklas, påpekar Jonsson.

– Visst skulle vi kunna minska smågrisdödligheten, ett ständigt förbättringsarbete.

Danskt ekokött

Danskt ekokött är bättre än konventionellt svenskt, menar Nordström som ifrågasätter bojkotten av danskt griskött.

– Sveriges grisföretagare ser debatten som ett kvitto på att svensk uppfödning är bäst. Men precis som i alla länder finns här urdåliga, hyfsade och bra exempel.

Krav-bönder i organisationen "Jord på trynet" värnar också om en god djurhållning, men skriver under på att svenskt kött är bäst.

– Konventionell grisindustri kan förbättras, men då blir det dyrare. Risken är att ännu mer produktion flyttar utomlands. Det gynnar ingen, inte ens grisen blir gladare, säger ordförande Mats Schörling.

"Debatt utvecklar"

Tvärtemot Rolf Axel Nordström tror Lantbrukarnas riksförbund att debatten kan utveckla svensk djurvälfärd.

– Om det leder till bättre lönsamhet kan bönderna få möjlighet att investera i nya system som gör det ännu bättre för djuren, säger Jonsson.

Många vill äta en glad ekogris, men priset hindrar många.

– Ät inte kött varje dag då, då kan du med oförändrad hushållsbudget köpa ägg, mjölk och kött från djur som levt optimalt, säger Nordström.