Årets jul – en arbetsgivarhelg

Dåligt för löntagarna. Men bra för arbetsgivarna och samhällsekonomin.

Nyheter • Publicerad 18 oktober 2010

Årets jul blir en riktig skithelg för vanliga knegare.

Det kommer att kosta extra många semesterdagar för att få ledigt över jul- och nyårshelgerna i år. Julafton är på en fredag. Därmed infaller juldagen och annandagen på lördag, söndag. Likadant med nyårsdagen.

Annons

Jämfört med fjolåret innebär det två extra arbetsdagar.

Den minnesgode kommer också ihåg att nationaldagen, 6 juni, i år hamnade på en söndag. Fast de flesta är via sina kollektivavtal kompenserade för det.

Men det som blir dyrbart för löntagarna blir motsvarande vinst för arbetsgivarna. Och för samhällsekonomin blir det extra inkomster på omkring sex miljarder kronor i år. Mätt i bruttonationalprodukten (BNP) blir tillväxten i den svenska ekonomin 0,25 procentenheter högre än annars till följd av de extra arbetsdagarna, enligt Konjunkturinstitutet (KI).

Och det är inte nog med det. Nästa år blir ännu sämre för löntagarna. Då försvinner ytterligare en ledig dag i samband med julhelgerna.

Men på sikt jämnar det ut sig. Enligt KI blev nationalinkomsten två miljarder kronor lägre under fjolåret till följd av en då mer arbetstagarvänlig almanacka.

Mindre rött i almanackan

Med julen inleds årets mest helgintensiva period med många röda dagar. De flesta är lediga julafton, juldagen, annandagen, nyårsafton, nyårsdagen och trettondag jul.

I år hamnar juldagen, annandagen och nyårsdagen på en lördag eller söndag.

Nästa år hamnar julafton, juldagen, nyårsafton och nyårsdagen på annars för de flesta normalt lediga lördagar eller söndagar. (TT)

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons