Allt fler symtom på virus komplicerar

Covid-19 fortsätter att överraska med nya symtom. Det har kommit många rapporter om att sjuka har tappat lukt- och smaksinnet. På senare tid har också bland annat fläckar på tårna, pirr i huden och blodproppar nämnts.

Alla de nya symtomen gör det ganska knepigt att avgöra om vi är sjuka i covid-19 eller friska när vi kliver upp på morgonen. Många undrar nog hur vi ska känna oss säkra på att inte dra runt på smittan.

– Jag förstår oron. Är man smittsam? Men vi vet hur viruset smittar, det är då man hostar och nyser. Om man bara har röda tår så är nog sannolikheten att smitta lägre, säger Petter Brodin, barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och immunolog vid Karolinska institutet.

Folkhälsomyndighetens hemsida listar bara symtom som varit kända från början, som luftvägssymtom, feber och magbesvär. Men listan ska ses över i veckan, berättar statsepidemiolog Anders Tegnell.

Enligt honom kommer en del av symtomen ganska sent i sjukdomsförloppet, varför de inte ansetts vara lika viktiga att ha med på listan.

– Vi har hela tiden försökt att inte fokusera så mycket på vilka symtom som gör att man ska stanna hemma, utan man stannar hemma om man känner en allmän sjukdomskänsla, känner av symtom i största allmänhet, säger han.

Petter Brodin förklarar att läkare ser till patienternas allmäntillstånd. Just det ska även vi själva göra.

– Man får väga samman om man känner sig trött, om man saknar ork och energi, om man saknar aptit eller har ont någonstans. Så får vi fortsätta att tänka även nu.

Men de sedan tidigare kända symtomen, som ont i halsen, feber och hosta, kan vara väldigt milda, och råden är att stanna hemma även då. Det gör det komplicerat att vara sin egen doktor.

Petter Brodin medger att det är svårt.

– Folkhälsomyndigheten har aldrig sagt att vartenda fall av smitta kan undvikas. Men genom att följa råden så minskar spridningen. Då måste vi ha råd som folk kan följa. Och vem smittar mest? Jo, det är de med luftvägssymtom.

Att ha med vartenda ett av de märkliga symtomen på listan skulle i praktiken kunna innebära en total stängning av samhället, förklarar han, och det har Sverige velat undvika.

Fast alla de här milda och diffusa symtomen gör ända att en och annan kan fundera över om Sveriges strategi håller. Kan vi verkligen hålla undan smittan tillräckligt, när sjukdomen har så många ansikten?

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, tycker det.

– Folkhälsomyndigheten har sagt att hosta och snuva är mest smittsamt. Då är detta en väg att begränsa smittan. Men att helt få stopp på den går inte, däremot att platta ut kurvan, säger Jan Albert.

Nedgången av andra smittor i år, som vinterkräksjuka och influensa, tyder på att det har fungerat, förklarar han.

Petter Brodin är inne på samma linje. Den svenska strategin fungerar, även om den inte innebär att alla sjukdomsfall undviks, konstaterar han.

Fast för den enskilde kan denna taktik mot smittan framstå som fullkomligt skräckinjagande. Särskilt för riskgrupper, eller för dem som riskerar att förlora anhöriga.

– Jo, jag förstår att det är skrämmande. Men vad är alternativet? När de här länderna (som haft strängare restriktioner) öppnar igen, vad händer då? säger Petter Brodin.