Krister Persson: "Alltid kul att ligga och muttra i tv-soffan"

Första deltävlingen är avgjord. Danny och Swingfly gick direkt till Globenfinalen. Som ni ser om ni fortsätter att läsa den här krönikan så ville jag att just Swingfly och Pernilla Andersson skulle gå till final. Danny fick flest röster. Oj, vilken skräll? (det är just detta som gör den här tävlingen så förutbestämt tråkig). Dessutom är det jobbigt med alla ring-in-och-rösta-avbrott och nollställda räkneverk. Det är ju en jäkla tur att detta är SVT och inte en kommersiell kanal - ty då hade man fått lägga till ett antal reklamavbrott också.

Nej, rappa på. (Och skippa missarna).

Oftast är det de inspelade inslagen som är roligast (eftersom de inte handlar om låtarna.) I kväll var det självaste Carl Bildt som lade sig i uttagningarna (ministerstyre?) Och förhörssituationen är ett trevlig sätt att lära känna artisten. Stormare är alltid Stormare. Liksom Nanne alltid är Nanne, Och programledarna då? Jodå, de klarade sig fin-fint (hade inte väntat mig något annat heller).

Nåväl, hur lät startfältet? Så här:

Dilba: så går det när det inte finns levande orkester. Det blir producerat och tråkigt. En axelryckning av stora mått.

Rapparen då, Swingfly? Han är med enbart för att bredda programmet? tänkte jag. Men, låten var inte så dum, trots allt. Tots flirten med Teddybears (bom-chica-bom) och refrängen som lät som I’m a beliver. Kvällens bästa.

Jenny Silver. Nja, Abba-stöld, visst. (Säg vem som inte snor?) Men sno lite bättre nästa gång, Jenny. Slätstruket. Silver blev till sand.

Jonas Mattsson: Nej. Tatueringarna räcker inte, och det gör inte reggaeflirten heller. Ska det va’ så ska det va rotreggae.

Le Kid: Färgglatt, men inte mer.

Rasmus Viberg: Pluspoäng för dragspelet, minuspoäng för Rybackpastischen.

Pernilla Andersson: En typisk Pernilla Anderssonare - och det är en komplimang. Eftersom jag gillar när artisterna sjunger på svenska och inte för konstruerade popdängor, så gillar jag den här. Kvällens bästa.

Danny: Gäääääsp, jaså det är dags att rösta nu? Bra dans, dock.

Jag ska inte gnälla över melodifestival-koma och schlager-yror. Läser man inte kvällstidningar så är det inte så jättemycket melofestival, trots allt. Ingen säger att det är Morden in Midsomer-koma för att man sänder Barnaby 1,5 timmar i veckan.

Däremot är det alltid kul att ligga och muttra i TV-soffan. Hmrfpp, det var bättre? arrggg, det börjar verka kärlek banne? hrmpfff, Anders Berglund, levande musik, hmmff?

Vi skriver år 2011 och jag kan konstatera att det lät som det brukar.

Varken bättre, varken sämre.

Och det är ingen komplimang.