Länge leve Lôdföreninga!

Värdefulla räkor reser fortfarande i trälådor, de flesta tillverkade i Sjuhäradsbygden.

–?För skaldjur är trälådor oöverträffade. Självdränerande och hygieniska. En naturlig produkt som inte kräver olja för tillverkning. Och de ser trevliga ut, säger Olof Johansson på Sällerhög i Asklanda, ordförande i lådföreningen. Han har själv spikat lådor sedan barnsben. Pappa Adolf startade lådspikeri på logen redan 1936. Snart byggdes verkstaden där Olof fortfarande tillverkar.

Under lådornas storhetstid på 50- och 60-talet levererades 100 000-tals lådor varje år till yrkesfiskarna från idoga spikare i Västergötland, Halland och Småland. Bollebygd och Töllsjö hörde till kärnområdena i sillalådeindustrin.

–?30 000 lådor per år gäller nu. Men hade vi kapacitet skulle vi kunna leverera med. Vi var nyligen tvungna att säga nej till en stor förfrågan från Norge, berättar Olof Johansson, samtidigt som han visar hur hans sinnrika spikmaskiner hjälper honom att bygga en låda.

-?Danska maskiner det hör. De lär ha utvecklats för att spika ölbackar, säger Olof Johansson.

3000 - 6000 lådor producerar han årligen i sin verkstad. Här blir det många timmar när inte andra uppgifter på gården kräver uppmärksamhet. 78 år är inget som håller tillbaka.

Förr kunde det hetta till rejält på Lådcentralens sammankomster, när regler och villkor skulle diskuteras.

–?Jo, på lôdmötena kunde det gå vilt till, det har jag hört talas om. Men numera är det lugna träffar, lite för lugna, säger ordförande Johansson.

Fram till 80-talet hade Lådcentralen kontor i Göteborgs fiskhamn. Numera sköts affärerna från Älvsered, av Elsie och Ingeman Harrysson. Elsie sköter kontoret, Ingeman transporterar lådor.

Även om Olof Johansson vill ha fler lådspikare till föreningen medger han att lådorna knappast gör tillverkaren rik.

–19:55 per låda är priset nu. Det blir man inte fet av. Men det är roligt att göra lådor, säger ordförande Johansson.

Föreningen är viktig för trälådans framtid.

– Nu kan vi leverera hela lass, se till att kunderna få sitt. Utan sådan här samverkan skulle det inte fungera, säger Lådcentralens ordförande.

Så det finns all anledning att travestera skaraborgska glädjespridaren Birgitta Andersson och utropa: ”Länge leve Lôdföreninga!”