Mammaledig – enda utvägen

Akka-utredningens första delbetänkande Förmån och fälla (SOU2012:9) lades fram igår. Bakom akronymen Akka döljer sig visserligen ingen Selma Lagerlöfsk gås, men väl en av regeringen tillsatt utredning om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare.

Delbetänkandet innehåller en och annan ögonöppnare. Det visar sig nämligen att många goda viljor och välfärdsambitioner krockar med varandra. Och att en svag förankring i samhället knappast är den bästa krockkudden.

Det är ju så som den låga sysselsättningen brukar förklaras, att svag förankring i samhället gör det svårt på arbetsmarknaden. Inte sällan framförs uppfattningen att detta skulle bero på kulturella skillnader. En könsneutral svensk arbetslinje skulle hamna i underläge mot främmande föreställningar om vad en kvinna kan göra och inte göra.

Men den matchen är inställd. Det visar sig nämligen att, eventuella kulturella skillnader till trots, så är utomeuropeiska kvinnor i högre grad aktiva för att få ett arbete än svenskfödda.

Snarare är det på kommunnivå som det smäller. Välfärdens verkstad agerar i många fall så att föräldraförsäkringen blir en fälla.

”I många kommuner har en nyanländ förälder som ansöker om försörjningsstöd inget annat val än att ta ut föräldrapenning, även om det sker på bekostnad av etableringsinsatser”, konstaterar Akka-utredningen torrt.

Vad är problemet? Att två sätt att se på kommunens försörjningsansvar inte riktigt går ihop. Det ena säger att kommunerna bör aktivt verka för att den som går på socialbidrag så snabbt som möjligt ska kunna försörja sig själv. Det andra säger att socialtjänstens ”huvudsakliga uppgift är att bidra till att hitta långsiktiga lösningar på människors försörjningsproblem”.

Det första synsättet gör i praktiken föräldraförsäkringen till en fälla för många. Visst, redan det faktum att nyanlända automatiskt får föräldradagar för barn upp till fyra år gör sitt till. Men samtidigt förstärker en snäv tolkning av försörjningsansvaret inlåsningseffekten. Inte ens att delta i SFI-undervisning går an i fyra av tio kommuner. Medan det andra möjliggör ett synsätt som öppnar för att via etableringsinsatser ge kvinnor en chans att ta sig ut på arbetsmarknaden.

Motsättningen är uppenbar. Om den låga sysselsättningsgraden beror på svag förankring i samhället torde frågan vara relevant:Hittar utomeuropeiska kvinnor verkligen vägen in i samhället genom att gå hemma i bostadsområdet och dra barnvagn efter barnvagn?

Samtidigt ska man inte glömma att för många nyanlända är försörjningsstödet enda inkomsten. Och för dem som trots allt kommer ut på arbetsmarknaden handlar det ofta om låglönejobb och otrygga anställningar.

I det läget kan en av två vuxna i en familj se föräldraförsäkringen som en rationell utväg. Ty ”En svag anknytning till arbetsmarknaden leder till att alternativkostnaden för att vara hemma med barn blir lägre”, skriver Akka-utredarna Elin Landell, Kajsa Rosén och Anna Envall.

Vilket på svenska betyder: Det är relativt sett dyrare att ha barn på dagis om man är fattig.

Hur ser vägen ut ur fällan ut? En översyn av föräldraförsäkringens regler är på gång. Den del som möjliggör för nyanlända som redan har barn att få föräldrapenning lär förändras. Med tre barn under fyra år kan föräldraledigheten bli mycket lång, inte minst om kommunen envisas med att kräva fullt uttag innan andra insatser blir aktuella.

Men det finns naturligtvis andra vägar också, och som går vid sidan av välfärdsinstitutionerna och systemkrockarna. I tisdags presenterade Statistiska Centralbyrån, SCB, sin utredning om Rut-bidragets effekter. Den visar att reformen dels lett till att andelen utrikes födda kvinnor som får jobb inom städbranschen ökar. Det är jobb där de formella kraven inte utgör några större hinder.

Vad SCB också visar är att allt fler också startar eget. Av 950 nya företagare i Rut-branschen var 40 procent utrikes födda kvinnor.

Kan starta-eget-kurser för föräldralediga vara ett sätt komma närmare ambitionen att ”? bidra till att hitta långsiktiga lösningar på människors försörjningsproblem”?