50-åring bättre än sitt rykte

Har man en gång suttit vid ett skraltigt bord på den småmurriga, skamfilade, oansenliga och omåttligt populära syltan Corner Bistro i utkanten av det numera ack så fashionab-la Meat Packing District på Manhattan och slafsat i sig deras vidunderliga Bistro Burger från en skabbig papptallrik glömmer man det aldrig.

Så saftig, så smakrik, så perfekt grillad, så precis lagom stor och en så äkta och innerlig kärleksförklaring till själva konceptet hamburgare att allt annat bleknar vid jämförelsen.

För en hel del har vi hunnit lära oss under de här 50 åren (fast vissa hävdar att den kom redan 1955) som hamburgaren serverats på svensk mark. Och den viktigaste lektionen är och förblir: Det är skillnad på burgare och burgare.

Jänkarna kan konsten

De gråa djupfrysta hockeypuckar som preparerats med konstgjord köttsmak och serveras i flygande fläng på här icke namngivna snabbmatsfabriker har inte mycket gemensamt med en förnäm, nygrillad, tjock, saftig lyxburgare med den rätta mörkrosa kärnan, som med lite tur och kräsenhet kan upplevas på bättre krogar eller hemmavid.

Snabbmatseländet och gatuköksversionen skulle inte ens bli insläppta på tröskeln till Corner Bistro. Jänkarna kan nämligen det där med burgare. Konsten att hitta den bästa burgaren är en stor amerikansk folksport.

Och det är nu alarmknapparna börjar blinka illrött. Upprörda läsare har redan börjat gorma om amerikanafeta snabbmatsjunkies som trycker i sig skräpmat i en hastighet som för dem i racerfart till hjärtkliniken. Hur har jag mage att hylla hamburgaren?

Så här ligger det till, kära vänner av ordning. Hamburgare måste inte vara onyttig mat. Det är allt annat skräp runtomkring som gör dem förrädiska. Dressing, pommes, läskeblask, ost, chips, bacon och vitt bröd.

”Hackad biff i ituskuren vetebulle”

Malet kött har ingen fått diabetes av. Gurka, sallad, tomat och lök orsakar ingen barnfetma. Med nyttigt bröd, mager färs, mycket grönsaker och lite schyssta kryddor kan den som vill, skapa en vrålnyttig burgare med massor av smak.

Snabb mat måste nämligen inte vara det samma som snabbmat. Hemma skapar du en kanonbra snabb middag med burgare som familjmedlemmarna själva får ladda. Och hoppar du bara över pommes frites kan du gott unna dig en baconskiva eller en liten klick dressing om så önskas.

Om inte annat är hamburgaren väl värd att få firas. Första gången den dök upp i svensk press beskrevs den som ”hackad biff i ituskuren vetebulle”.

Idag vet vi bättre. Mycket bättre.

Mia Gahne, TT Spektra