Omtänksamhet är grunden i Arvids minnesfond

Det har gått 50 dagar sedan de kände värmen i hans hand, 50 dagar sedan de tvingades acceptera att det inte fanns någon räddning efter hjärnblödningen som drabbade Arvid.

– Det går inte att beskriva tomrummet, säger Maria Stidell.

– Nej, det gör det bara inte. Det är så stort, säger Håkan Stidell.

Även om de två inte delar livet längre så delar de som mamma och pappa samma oerhörda saknad efter sin son. De beskriver samtal med vänner, ungdomar och familj där man tillsammans får minnas och gråta. Men också till stor del glädjas över Arvid och hans sätt att fundera och vara.

– Han känns fortfarande väldigt levande, säger Mia.

Tankarna på något som skulle kunna fortsätta att hålla Arvids minne levande och också symbolisera det som han brann och stod för kom nästan direkt efter att de förlorat honom.

Kombinationen av fotboll som var en så stor och viktig del av Arvids liv och samtidigt verka för inkludering och underlätta för familjer som behöver stöd för att ha råd med ungdomarnas fotbollsspelande kändes alldeles rätt.

Både Håkan och Mia beskriver att Arvid var medveten om vad saker kostade och var noga med att alla skulle ha samma möjligheter. Förutom fotbollen har Arvid tävlat i taekwondo där föreningen länge strävat efter att alla som vill ska kunna åka på tävlingshelger oavsett ekonomi.

– Jag tror han präglades av det och sedan har han nog på sitt eget sätt funderat på det här och utvecklat egna tankar om hur viktigt detta är när han sett någon som fått stöd från föreningen kunna vinna en guldpokal tack vare det, säger Håkan.

– Han visste han att det fanns familjer som hade svårt att få pengar att räcka till allt som behövs. Lagkläder, cuper och fotbollsskor kostar ju, säger Mia.

Arvids minnesfond etablerades och dess bakgrund och syfte nådde ut och berörde. Redan nu finns 93 000 kronor i fonden och ytterligare pengar är på väg in.

– Det är ju en enorm summa. Jag har så mycket tankar om vad vi kan göra. Träningskläder, skor, matchställ och hjälp till cuper. Jag ser mycket fram emot att börja arbeta med stadgar och utformning tillsammans med Kinna IF, säger Håkan.

Det var Kinna IF som var Arvids klubb och det är i samarbete med den föreningen som fonden startats men tankar på att växa och nå ut till fler föreningar i Mark finns. Allt beroende på hur mycket pengar som kommer in.

Precis som Håkan kommer Mia att vara engagerad i fonden och hon brinner för att syftet verkligen ska få fäste och verkan.

– Om tränare, ledare och andra vuxna runt ett lag ser att det är samma barn som ofta tackar nej till cuper eller inte kan ha samma lagkläder som de andra så tänker jag mig att man tipsar. Ibland kan man ju skämmas över att man inte har råd och jag tänker mig att vi alla ska hjälpas åt med det, säger hon.

Än återstår att lägga ramarna för Arvids fond helt fast men önskan är att det under lång tid framöver ska finnas någon form av koppling till Kinnas P06.

– Arvid kände en sådan stolthet att få tillhöra det laget. Han såg så mycket potential i det och han respekterade alla sin lagkamrater väldigt mycket, tyckte att de var enormt duktiga fotbollsspelare, säger Håkan.

När de pratar om Arvids lag, hela den svenska ungdomsfotbollsvärlden och många ungdomar i Mark är värmen och tacksamhet i blick och röst tydlig.

– Ungdomarnas hyllningar är otroliga. Alldeles ocensurerat, inte präglat av något, så rent. Man blir helt tagen. Det ger så ofattbart mycket, säger Mia.

Klubbar och ungdomslag från hela Sverige har skickat hyllningar och hälsningar. När livet har prövat dem som hårdast har värmen och kärleken på sociala medier varit enorm. På en av Sveriges största inbjudningsturneringar, där Arvid skulle spelat med sitt Kinna P06, delades ett särskilt hederspris ut i hans namn. Det gick till Östersund, ett lag som utmärkt sig med god sportmansanda, rättvist spel och positiva prestationer.

– Det känns hedersamt och jag känner stor tacksamhet att han förknippas med både de värdena och med det som fonden står för. Men det klart att det också är väldigt jobbigt, säger Håkan.

På fredagen åker Arvids lag till årets sista turnering, Gais Open. Både Mia och Håkan har tankar på att åka dit och titta. De värmer och inkluderar att se Arvids lag värma upp i den särskilda uppvärmningströja de haft sedan de miste sin lagkamrat och vän med nummer 13 på ryggen.

– Det är så mycket gemenskap och kärlek i den tröjan. Uppvärmningen är en liten stund där han fortfarande får vara med. Fotbollen betydde ju allt. Det var hans dröm, säger Mia.

Mer information om Arvids Stidells minnesfond finns på Kinna IF:s hemsida.