(Marks oberoende demokrater) Han värnar om de äldre
– Omsorgen om medmänniskan, äldre och behövande måste rimligen finnas hos alla demokratiska partier, säger Jan-Ola Gustafsson från Marks oberoende demokrater.
Jan-Ola Gustafsson är en riktig berättare. Hans historia tar sin början i en liten by i Norrbotten, fortsätter sedan vidare till militärtjänstgöring i Kongo, därefter vidare till när han var chef på invandrarbyrån i Ångermanland.
– Mina erfarenheter har gjort att jag har fått en oerhörd öppenhet för tillvaron och för personer. Och så förmågan att utan att bli förlamad eller förstummad klara mig med ett bra och kalkylerande sinne när jag kommer i oväntade och osannolika situationer, säger han.
För att ha nära till ett nytt jobb i Göteborg flyttade familjen till Hyssna 1992.
2008 grundade han Marks oberoende demokrater, som efter valet har två mandat i kommunfullmäktige och ett mandat i kommunstyrelsen.
– Jag har alltid sett och läst i BT och Markbladet om folk i bygden som berättat om alla klavertramp som har gjorts här. Och jag tänkte då, att jag medan jag har samtliga sinnen i sitt fulla bruk så skulle jag i alla fall kunna bidra till att göra något bra i den här kommunen.
Partiet är som de flesta andra både hyllat och kritiserat. De kritiska rösterna talar om förenklade lösningar, men Jan-Ola Gustafsson viftar bort kritiken som vore den ett irriterande flygfä.
– Det där är ett mycket vanligt och ofta tillämpat knep för att slänga på en slasketikett. I vårt parti röstar vi på det som är mest förnuftigt. Vi är eldsjälar och till stor glädje har vi fått in ett antal unga intelligenta kvinnor med huvudet på skaft som är representativa och välartikulerade, säger han.
Står ni till höger eller vänster?
– Vi vill inte placera in oss på den ideologiska skalan, det är en del av vårt partiprogram. Vi hävdar att det ska gå att bedriva politik och se till sakfrågan. Omsorgen om medmänniskan, äldre och behövande måste rimligen finnas hos alla partier som utger sig för att vara någorlunda demokratiska. Därför ska man inte behöva banka på varandra med löjliga argument. Det har varit en del tendenser till det inom politiken i Mark, men jag tycker att det har nyktrat till.
Jan-Ola Gustafsson har alltid känt sig hemma i Mark, gillar dess natur och gästfriheten hos människorna. Men han är en sann norrlänning som ser tillbaka på barndomen med kärlek, trots att det stundtals varit slitsamt att växa upp i en fattig familj.
– För det första så kommer jag från synnerligen enkla förhållanden. Vi växte upp, jag och mina sex syskon med naturahushållning som huvuddel. Vi vallade djur och tog hand om gården, satte potatis i ett stort potatisland och fiskade i älven. Allt det här har gjort att man inte direkt är född i farstun.
Mat, motion och mental stimulans är enligt Jan-Ola Gustafsson grunddelar i en hygglig livsföring.
– Därför blir jag lite ledsen när jag ser dagens unga, speciellt flickor och kvinnor, som inte har gymnastik i skolan. En av orsakerna till att man är i bra hälsa i den här åldern är att den grundlades i tidig ålder. Vi skulle få mat, bygga upp våra kroppar för ett framtida liv, vi skulle få äta varierad och näringsrik kost och vi skulle aldrig gå till sängs hungriga.
Var det bättre förr?
– Jo, på många sätt, men inte på grund av ett tillbakablickande eller navelskådande. Men jag har gått i den sortens skolor där man blev betraktad och respekterad som elev av sina lärare. På motsvarande sätt respekterade och högaktade man sina lärare som förmedlade kunskap. Det var inte att sitta med proppar i öronen och krafsa på en klösbräda och ha en bakvänd keps på huvudet och fötterna på bänken, som många har nu.
