"Inga andra alternativ"
– Men det fanns inga andra alternativ. Jag kan bara beklaga följderna i det här fallet, säger Gösta Lindh (s), ordförande i Marks överförmyndarnämnd.
Det är svårt att hitta gode män till komplicerade ärenden.
– Vi kan ju inte tvinga någon till uppdraget, säger Gösta Lindh.
Därför föreslog Marks överförmyndarnämnd släktingen när ärendet skulle behandlas i domstol – men beskrev den djupgående konfikten inom familjen.
Starkt medicinerad
Vid tre prövningar i rätten godkändes inte mannen på grund av stridigheterna. När ärendet kom upp i hovrätten förra sommaren, efter att släktingarna för fjärde gången begärt att deras anförvant skulle bli god man, sa plötsligt domstolen ja.
– Pappans underskrift hade stor betydelse, säger hovrättsrådet Åke Thimfors vid Hovrätten för västra Sverige.
Han vill inte kommentera Sokole Lozevskis uppgifter om att pappan, som tidigare vägrat godkänna den föreslagna gode mannen, vid det laget var starkt medicinerad och därför inte medveten om vad han skrev under.
Ingen överklagan
Hovrätten ansåg inte vid den prövningen att Sokole Lozevski var part i målet, och därför fick han inte möjlighet att överklaga beslutet.
Hans enda möjlighet att häva beslutet i efterhand är att vända sig till överförmyndaren. När en sådan begäran kommer in ska den behandlas så snart det är möjligt.
Sokole Lozevski skickade in en begäran till Marks kommun dagen efter att han fått besked om att släktingen blivit god man.
Nu har det snart gått fem månader.
Varför har inte ni i Mark tagit tag i det här?
– Föräldrarna har flyttat. Du får ställa dina frågor till Ale kommun som har fått hela akten, säger Ruth Andersson på överförmyndarexpeditionen i Mark.
Stark sekretess
Överförmyndarna i Ale hänvisar till stark sekretess och vägrar diskutera det enskilda fallet med BT.
Frågan är om de, till skillnad från Marks kommun, kommer att följa sina principer.
– Jag brukar aldrig föreslå tingsrätten att tillsätta en god man som är part i en släktfejd, säger överförmyndaren Boel Holgersson.
