Pontus Westerholm: Vem försvarar Nordeuropa?
Kinas och Turkiets allt mer aggressiva utrikespolitik har skyndat på USA:s minskande närvaro i Nordeuropa. För Sveriges del innebär det att man tillsammans med länderna runt Östersjön i en allt högre grad kommer behöva klara sig själva.
USA:s Donald Trump har ända sedan förra valrörelsen raljerat mot att amerikanska soldater stationeras i Europa. Det är kostsamt för USA och Natoländerna behöver kunna försvara sig själva för att på lika villkor kunna delta i försvarsalliansen. Neddragningarna som nu sker kunde man alltså förvänta sig.
USA drar nu tillbaka 700 marinsoldater från Norge. Den amerikanska marinen rapporteras dock fortsätta ha fartyg i Nordatlanten. De blygsamma satsningar på svenskt försvar som regeringen ändå get grönt ljus för utgår från antagandet att Natotrupper skickas över från Norge.
I juli meddelade dessutom USA att 12 000 av de 34 500 soldater som är placerade i Tyskland ska lämna landet. Tyskland har, precis som Sverige, ett underdimensionerat försvar i förhållande till landets yta. Insikten börjar sjunka in att det inte går att enbart förvänta sig hjälp från andra sidan Atlanten.
Den amerikanska uppmärksamheten har flyttats till den snabbt eskalerande gränskonflikten i östra Medelhavet, mellan Grekland och Turkiet, och Sydkinesiska havet där Kina expanderar sina havsgränser och ockuperar öar. Men det betyder inte att situationen i norra Europa är på något sätt stabil.
Presidentvalet i Belarus har präglats av oroligheter. Både regimen och delar av oppositionen har problematiska kopplingar till rysk gas och militär. Delar av oppositionen har till och med bett Ryssland om hjälp. Den belarusiska staten har arresterat ryska säkerhetsstyrkor i landet och anklagar Ryssland för att försöka skicka fler.
När USA försämrar sin relation till övriga Natoländer kan Ryssland i värsta fall se sin chans att öka pressen på sitt närområde. Sverige och andra länder i Nordeuropa kan i nuläget inte lita på att USA ska komma med kort varsel. Det egna försvaret behöver rustas upp markant och samarbetet med andra länder runt Östersjön behöver stärkas.
”Utan en stark amerikansk försvarsnärvaro i Europa behöver länder som Sverige och Tyskland, som tidigare ansett sig kunna spara på försvaret, dra sin lans för säkerheten.”
Utan en stark amerikansk försvarsnärvaro i Europa behöver länder som Sverige och Tyskland, som tidigare ansett sig kunna spara på försvaret, dra sin lans för säkerheten. Sverige behöver stärka banden till Natoländer som Norge, Tyskland och Estland för att bevara säkerheten i Nordeuropa.
Sverige behöver därför ett försvar som håller längre än enstaka veckor. Såväl Skandinavien som övriga Nordeuropa är känslig för det militära och politiska hot som Ryssland utgör. Regeringens insats är långt ifrån tillräcklig, mer måste till.
