GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Viktigt att skolor präglas av trygghet

Det är viktigt att ett våldsamt språk och liknande jargonger inte får fäste i skolan. Men med brist på behörig personal, besparingar och ständigt nya gränser som passeras är det lättare sagt än gjort.
Ledare • Publicerad 19 oktober 2021 • Uppdaterad 19 oktober 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Fortsatt hot mot personal på Stenbocksskolan.
Fortsatt hot mot personal på Stenbocksskolan.
Foto: Pernilla Rudenwall

Förra veckan skrev BT (12/10) att bägaren runnit över fritidspersonal på en skola i Borås. I ett uppgivet mejl mellan de anställda står det att ”situationen är inte längre hållbar och vi är några stycken som är nära på att gå in i väggen”. Det beskrivs också hur ett grovt språk blivit vardag samtidigt som bristen på behöriga lärare är som störst inom fritidsverksamheten. Det riskerar att skapa en negativ spiral.

Samma dag rapporterades det om att väktare satts in på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Detta eftersom att det fanns en hotbild mot en anställd på skolan, vilket innebär att det inte fanns något konkret hot mot andra elever på skolan. Men det är förståeligt om händelsen ändå väcker obehag. Det ställer också en viktig fråga på sin spets. Vem ser till att garantera trygghet och säkerhet på Sjuhärads skolor?

”Det går inte heller att frånkoppla frågan från det faktum att lärares status sjunkit genom åren.”
Anela Murguz

I Borås tycks förekomsten av hot och våld i skolan generellt sett ha ökat. Visserligen kan det bero på att man i år tillämpat ett mer lättillgängligt system för rapportering men även på grund av pandemin som av förklarliga skäl har ökat frånvaron bland ordinarie personal, vilket BT (20/5) rapporterat om tidigare. Men även nationellt rör sig trenden i felaktig riktning. De senaste åren har exempelvis hot och våld mot lärare ökat.

En rapport om tryggheten på högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen från Lärarförbundet (2021) visar till exempel att 10 procent av gymnasielärarna och 28 procent av högstadielärarna blivit utsatta för hotfulla situationer av elever flera gånger de senaste två åren. Och som också poängteras i rapporten drabbar inte förekomsten av hot och våld enbart de enskilda inblandade. Det är ett betydligt bredare problem än så då det även påverkar skolan som institution, och i förlängningen även samhället.

Det går inte heller att frånkoppla frågan från det faktum att lärares status sjunkit genom åren. Från att ha varit en självklar auktoritet i samhället som man ska respektera har flera välbehövliga gränser suddats ut. Till och med att läraren är en bärare av kunskap som ska förmedlas ut har varit en kontroversiell tanke.

Det hela tar sig uttryck i de ibland orimliga krav och förväntningar som ställs från både elever och föräldrar. Och att det inte finns lika tydliga förväntningar på att elever ska anstränga sig. De sociala splittringar som finns i samhället, och som av naturliga skäl syns även i skolan, hade varit enklare att hantera om denna utveckling inte hade fortgått.

Anela MurguzSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.