Annons

Värnpliktsförsvar räcker inte i kris

Bygderegementen och värnpliktiga är en nostalgisk vision för försvaret. Beredskapen och bredden av insatsförmågor försvagas.
Ledare • Publicerad 14 oktober 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Den militära närvaron i Göteborgs skärgård ska växa. Gott så, men det riskeras att göras på bekostnad av stående förband.
Den militära närvaron i Göteborgs skärgård ska växa. Gott så, men det riskeras att göras på bekostnad av stående förband.Foto: Adam Ihse / TT

I mitten av veckan kommer propositionen för försvarets utformning 2021-2025 att presenteras av regeringen. Efter förhandlingar med andra partier har regeringen backat från sitt tidigare skambud. Men finansieringen når inte upp till den nivån som försvarsberedningen bedömde behövs för att finansiera den politiska målbilden. Däremot presenteras en ambitiös plan för att etablera nya regementen, utbilda fler och sprida den nuvarande organisationen på fler orter.

Regeringens lösning i finansieringsfrågan är att satsa på sådant som syns, regementen och värnpliktiga, och spara in på annat minst lika viktigt, stående förband och större övningar.

Annons

Sex majorer och två kaptener skrev i ett gemensamt inlägg på Kungliga Krigsvetenskapsakademins (KKvA) blogg den 9 oktober att ”det är oroväckande att den försvarspolitiska debatten i så pass hög grad fokuserar på ensidig tillväxt genom ökade volymer av värnpliktiga. En fortsättning på inslagen väg kan leda till att viktiga komponenter i svensk beredskap försvinner”.

Officerarna pekar på behovet av att försvaret har ”flexibilitet och handlingsfrihet” för att i händelse av en snabb händelseutveckling där Sverige hotas såväl av desinformation, cyberangrepp och militära angrepp. För det behövs yrkessoldater och stående förband av med en rad olika specialistinriktningar, inte minst behöver försvarsteknologin ligga i absolut framkant och utvecklas i samarbete med privata aktörer inom tekniksektorn.

Även om det finns ett stort intresse från värnpliktiga att gå vidare till kontinuerlig tjänstgöring saknas de ekonomiska ramarna för att förbanden ska kunna växa i den takt som det är tänkt. Det politiska intresset för att inviga nya regementen och lova fler värnpliktiga riskerar att ske på bekostnad av den yrkesorganisation som de är tänkta att bemanna.

De nu anställda officerarna omprioriteras från att öva med och utveckla basorganisationen till att istället bemanna utbildning av värnpliktiga. Stående förbands behov av resurser, utrustning och övning blir lätt förbisedd när en snabb tillväxt ska ske utifrån knappa kostnadsmarginaler. Totalförsvarets återväxt behöver ske med en balans mellan värnpliktsfokuset och de stående förbandens behov.

”Om inte beredskap i form av tid och resurser räknas in i kostnadskalkylen kommer förmågan stå kvar på samma nivå eller till och med krympa på kort sikt.”

Med ett enögd fokus på att utbilda fler värnpliktiga kommer det vara svårare att genomföra större övningar, det tar längre tid att genomföra krisinsatser som fältsjukhus vid pandemi eller skarpa insatser i händelse av militär aktivitet i närområdet. Bara för att det blir fler regementen och utbildningsenheter betyder inte det att försvarsförmågan växer. Om inte beredskap i form av tid och resurser räknas in i kostnadskalkylen kommer förmågan stå kvar på samma nivå eller till och med krympa på kort sikt.

Den utvecklingslinje som regeringen och dess samarbetspartier nu stadgar ut lägger ett tungt ansvar på kommande försvarsbeslut att ta igen förlorad tid och bygga ut socialdemokraternas potemkinförsvar till vad den är tänkt att vara. En organisation som kan försvara Sverige i händelse av krig. Försvaret ska kunna verka – inte bara synas.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons