Nadim Ghazale: Varför så tyst om våld i nära relationer?
Det är märkligt hur vissa saker dominerar medieflödet medan andra passerar nästan obemärkta förbi. En mindre cyniskt lagd person kan tänka att rapporteringen står i proportion till ämnet det handlar om, eller i förhållande till det ”det allmänna intresset”, som jag en gång fick förklarat för mig.
Nadim Ghazale
är kommunpolis i Borås, debattör, föreläsare, Boråsambassadör 2020 och en av 2021 års sommarpratare i P1.
Men när trams som att Kalle Anka flyttas fem minuter på julafton eller att julen återigen är hotad (som den varit varje år sedan den första invandraren satte sin fot i Sverige) får mer utrymme än att det äntligen händer grejer för att stärka skyddet för bland annat heders- och våldsutsatta kvinnor behöver vi nog tänka om kring ”det allmänna intresset”.
Var tredje vecka dödas en kvinna av en man och det begås nästan en våldtäkt i timmen. Läs den meningen igen. Gällande hedersförtrycket uppger justitieminister Morgan Johansson (S) att ”10 000-tals barn och ungdomar lever i förhållanden där de får utstå kränkningar av sina familjer, där de begränsas i sin utveckling på olika sätt.” Hisnande siffror och en verklighet för tusentals kvinnor i vårt land.
Hur många som dagligen drabbas av denna tysta våldspandemi går inte att gissa sig till. Men med tanke på den enorma känsla av skam, skuld och rädsla som följer med dessa brott lär mörkertalet vara enormt, vilket även trygghetsundersökningar från BRÅ pekar på.
Det som många debattörer, föreläsare och lobbyorganisationer efterfrågat och ägnat sina karriärer åt verkar sakta komma till liv nu. Inte för att jag tror att allt nu kommer bli bra, men i min bransch räknas varje vinst och alla steg i rätt riktning är välkomna. I egenskap av man, far, polis och debattör är det ett viktigt steg att regeringen nu föreslår 99 åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor, som inkluderar hedersfrågan och innefattar såväl nya brottsrubriceringar som straffskärpningar.
”Något lika etablerat mantra för att få slut på den kriminalitet som årligen gör brottsoffer av tusentals flickor och kvinnor finns inte.”Nadim Ghazale
Ett steg i rätt riktning och som borde ha resulterat i avsevärt större nyhetsutrymme med tanke på siffrorna som visar hur många brottsoffer det drabbar. Åtgärderna borde i betydligt större utsträckning synliggöras, omtalas, ifrågasättas och debatteras. Inte bara för informationsspridning utan kanske främst för att synliggöra människorna bakom siffrorna, brottsoffren.
Bristen på rättvisa har alltid och kommer alltid gnaga på mig och det är kanske där som skon klämmer. På att vi inte kan vara konsekventa utan fortsätter att göra skillnad på liv och liv, på gärningsman och gärningsman och på brottsoffer och brottsoffer. Gängvåldet ska knäckas är välkända slagord och en ständigt aktuell debatt där tävlingen om vem som är hårdast pågår.
Men något lika etablerat mantra för att få slut på den kriminalitet som årligen gör brottsoffer av tusentals flickor och kvinnor finns inte. När det görs försök till det så verkar ingen heller vara intresserad förutom dom redan frälsta, eller drabbade. Det ”allmänna intresset” verkar saknas och jag kan inte låta bli att tänka på varför.
