Anela Murguz: Varannan svensk skolkade i EU-valet – behöver vi obligatorisk röstning?

Bryter man ned siffrorna på lokal nivå ser det betydligt värre ut. I Sandared Östra röstade 67,3 procent, vilket är en bra bit jämfört med det nationella valdeltagandet i EU-valet på 50,7 procent (preliminära siffror) och det högsta i Borås kommun. Men fortfarande en bra bit från hur det brukar se ut vid nationella val där mer än 80 procent av väljarna röstar.

Betydligt mer oroande är att det på Hässleholmen-Tunnlandsgatan bara var en fjärdedel – 25,6 procent – av de röstberättigade som utnyttjade sin röst.

Och även om det säkert finns punkter där såväl traditionella medier som politiker kan göra bättre går det inte att komma ifrån att ansvaret i slutändan ligger hos varje medborgare. Uppenbarligen väljer drygt hälften av väljarkåren att inte ta sitt ansvar, trots att det brukar vara betydligt fler – runt 80 procent – som uppger att de tänker rösta i kommande EU-val.

Sannolikt beror ointresset på en kombination av låg kunskap, språkförbistringar, att EU-politiken upplevs som långt borta och irrelevant (trots att det inte är det) och rent missnöje. Men det är uppenbart att metoderna för att öka valdeltagandet hittills inte har fungerat.

Tvång ska aldrig vara en första utväg, men fortsätter det så här kan Sverige behöva signalera att alternativet kan bli obligatoriskt valdeltagande som i flera andra länder. Det vill säga att den som väljer att avstå från att rösta får betala en mindre bot som påföljd. I EU-länderna Belgien och Luxemburg, där valplikt tillämpas, brukar valdeltagandet vara uppe och nosa på nästan 90 procent i EU-val.

Vågar vi hoppas att en tydlig hemläxa ger effekt till EU-valet 2029?