Annons

Vänta inte med att skärpa knivlagen

Knivvåld borde mötas med lika stor motståndskraft från samhället som skjutningarna.
Ledare • Publicerad 22 juli 2020 • Uppdaterad 23 juli 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Det räcker inte med att ingripa mot knivrelaterat våld. Det måste också straffas hårdare.
Det räcker inte med att ingripa mot knivrelaterat våld. Det måste också straffas hårdare.Foto: Johan Nilsson/TT

Precis som skjutningarna ökar knivvåldet i Sverige. Men knivvåld är också mer utbrett. Trots det är straffet lägre för den som ertappas med en kniv än med en pistol. I bästa fall kan personen dömas till böter, och i värsta fall till fängelse i högst ett år.

Det är inte tillräckligt. Det är både lättare att få tag på knivar och att genomföra dåd då det sällan förutsätter den planering som exempelvis skjutningar gör. Dåden drivs oftast i affekt och förekommer dessutom i fler utsatta miljöer, framförallt i alkoholrelaterade sådana. Det finns därför goda skäl att anta att många fall hade gått att förhindra med hårdare straff.

Annons

I Borås har antalet anmälda brott mot knivlagen ökat kraftigt (BT 21/7). Under första halvåret ifjol anmäldes 82 knivbrott. I år är siffran 114. Det betyder inte nödvändigtvis att fler boråsare går med en kniv fickan, utan kan likväl bero på att polisen arbetar mer intensivt mot dessa brott.

”Det räcker inte med att enbart ingripa mot knivrelaterat våld. Det måste också straffas hårdare.”

Ökningen av knivvåld märks inte av bara i Borås, utan i hela landet. Av Socialstyrelsens patientregister framgår att personer som söker vård för knivrelaterade skador har ökat för sjunde året i rad. Under 2019 sökte 923 personer vård för knivrelaterade skador jämfört med 624 personer år 2012. Under denna period har knivskador alltid varit många fler än skottskador. Till exempel vårdades 131 personer för skottskador förra året.

Men på den politiska dagordningen har skjutningar prioriterats avsevärt mer än knivskärningar. Alltmedan straffen för vapenbrott skärpts har inte mycket hänt med knivlagen. Detta trots att Socialdemokraterna lovade att skärpa lagen inför valrörelsen 2018. Det har naturligtvis effekter. Sedan dess har knivskärningar blivit allt vanligare i gängmiljöer medan användningen av skjutvapen minskat något.

Vilket straff man riskerar att få verkar vara en avgörande faktor för vilka brott man är beredd att begå. Av det skäl riskerar polisens arbete att inte vara till tillräcklig nytta om den som olovligen bär kniv, eller har andra farliga föremål på sig, kommer lindrigt undan när domen faller. Det räcker inte med att enbart ingripa mot knivrelaterat våld. Det måste också straffas hårdare.

Även riksdagsledamoten Petter Löberg (S), som sitter i justitieutskottet, är positiv till en lagskärpning. Till BT säger han att viljan att bära kniv troligen hade minskat om påföljderna hade varit mer kännbara. Men fortfarande saknas utredningsdirektiv från regeringens sida. Moderaterna kommer därför att lägga fram en motion i justitieutskottet i höst. Med tanke på den breda enigheten som finns bland partierna borde det inte vara svårt att komma överens om en väg framåt. När regeringen bromsat in är det bra att oppositionen tuffar på.

Anela MurguzSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons