Nadim Ghazale: Våld och rädsla har gjort retoriken och politiken råare
Vi måste uppmärksamma våldets olika skepnader, mekanismer och effekter, oavsett i vilken form det kommer eller var det utövas. Våld är ett maktmedel som skapar rädsla. Både när det gäller fysiskt och psykiskt våld är den gemensamma nämnaren densamma: Det är nästan alltid destruktivt.
Nadim Ghazale
är kommunpolis i Borås, debattör, föreläsare och Boråsambassadör 2020.
Även om det finns produktiva aspekter av våld så har dessa mörka undertoner. Om våld vore en valuta hade kursen stått högt just nu. Våld används för att tillskansa sig makt, tillträde och status. Det kan också bygga eller krossa en karriär eller ett liv. Även om våld är nedbrytande så kan det också vara varumärkesbyggande. För att förstå den negativa samhällsutvecklingen är det viktigt att förstå våldets och rädslans betydelse.
Allt från retorik till politik har blivit råare som en konsekvens av rädslan och våldet runtomkring oss. Vad som är tydligt är att det ena göder det andra. Våldet påverkar retoriken som påverkar rädslan, som påverkar politiken och våldet. Vi är vana vid spiraler av hämnd och skjutningar där våld är ett slags valuta men detta är en annan typ av våldsspiral. Skjutningarna på gatan och tillbakagången av det öppna samtalet delar nämligen rädsla som central komponent.
Med våld menar jag inte bara fysiskt utan även psykiskt våld. Båda skapar rädsla, men på olika sätt. Såväl gatugangsters som internetgangsters använder det som metod för att uppnå sina mål. De senare är naturligtvis inte lika barbariska och betydligt mer sofistikerade och legitima än de andra, men att nyttja rädsla som medel för att nå ett mål är knappast nytt. Det är tvärtom en väl beprövad och framgångsrik metod.
”Såväl gatugangsters som internetgangsters använder det som metod för att uppnå sina mål.”Nadim Ghazale
Genom våld och/eller rädsla kan man uppnå olika grader av kontroll. Det kan exempelvis få människor att begränsa sin frihet, avskräcka från närvaro på vissa mötesplatser eller avstå från deltagande i samtal.
Metoden för detta är att använda springpojkar, fotsoldater, följare, ja, kalla det vad man vill men gemensamt är att dessa är lojala, engagerade och trogna sina bossar. Genom våld såsom hot, hat, trakasserier och rädsla går människor inte trygga på gator och torg medan människor där inne tvekar inför att medverka i tv-program, debatter eller i det offentliga samtalet.
Jag inser vilken öppning jag ger här, för vantolkare och drevmakare som kanske mer eller mindre känner sig träffade av liknelsen. Därför vill jag vara extremt tydlig med att påpeka att jag inte på något sätt likställer mördare på gatan med figurer på sociala medier.
Men, mekanismerna som används för att ta makt, kontroll eller skapa rädsla är precis desamma. Vi människor är inte så svåra eller unika som vi gärna vill tro eller påskina. Vi svarar ungefär likadant på olika sorters intryck och stimuli och delar grundläggande behov och rädslor. En metod som funkar illegalt på gatan kan funka alldeles utmärkt på mer sofistikerat och legalt någon annanstans.
Och det värsta är att det också premieras.
