Annons

Våga värna öppenheten!

Risken för självcensur bland folkvalda kan påverka samhället på flera nivåer.
Ledare • Publicerad 21 maj 2014

I dagarna offentliggjorde Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) sin årliga rapport om hotbilden mot politiker i kommun, landsting och riksdag. Det är på många sätt en skakande läsning, då en av fem förtroendevalda har utsatts för någon form av hot eller trakasserier. Samtidigt som benägenheten att anmäla tyvärr är låg bland de utsatta.

Att det finns en hotbild mot politiker är dock inget nytt, men rapporten uppmärksammar också följderna av hoten. Som att många har valt att inte uttala sig om en specifik fråga eller engagera sig inom ett visst område på grund av hotbilden.

Annons

Vilket resulterar i att det utövas en självcensur som i det långa loppet är en fara för den politiska debatten på alla nivåer. Inte minst lokalt där medborgare kanske väljer att inte engagera sig i infekterade frågor.

Försiktigheten påverkar dessutom inte bara politiker utan även myndighetspersoner, brottsoffer, vittnen samt journalister som även de uppger att de utsatts för samma sorts påtryckningar.

Vad som vidare är värt att notera är att riksdagspolitiker förvisso tillhör den mest utsatta gruppen, men att de främst får ta emot hot i form av e-post. På lokal – och regional nivå handlar det om hot framförda på sociala medier, verbala förolämpningar och ibland om handgripliga trakasserier.

Förövarna delas i rapporten in i gruppen ”förargade medborgare” eller ”rättshaverister”, vilka båda har som mål att förödmjuka enskilda företrädare eller med hot påverka agerandet inom specifika frågor.

För lokaldemokratin är detta en farlig utveckling. Speciellt i kombination med att nästan fem procent av de tillfrågade uppger att den vanligaste formen av korruption som de utsatts för är vänskapskorruption. En form av påtryckning som är betydligt svårare att stå emot på en liten ort, där konsekvenserna kan bli större för enskilda och man lever mer tätt inpå väljarkåren än i rikspolitiken.

Det finns många strategier när det gäller att förebygga hot mot folkvalda. Men den man inte bör anamma är att ytterligare fjärma sig från väljarkåren.

Politiken bör vara så öppen som möjligt, även om det stundtals frestar på för de förtroendevalda. Bara då kan samtalsintresserade medborgare konkurrera ut dem som har som mål att hota och trakassera för att få igenom sina krav.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons