Kajsa Kettil: Vad blir priset för M:s gröna klimatpolitik?
I valrörelsen 2018 var Moderaternas slogan ”Nu tar vi tag i Sverige”. En mandatperiod i opposition senare lyder parollen ”Nu får vi ordning på Sverige”.
En mindre semantisk justering av löftena – desto större skillnad i synen på regeringsfrågan. M har lyckats göra det till en icke-fråga vilka partiet kan samarbeta med. Begreppet att ”tala med alla” ifrågasätts inte ens av ungdomsförbundet som har visat att det inte drar sig för att bromsa moderpartiet i andra frågor.
Moderata företrädare verkar uppriktigt lättade över att smärtan efter det avdragna plåstret har dämpats och att de nu relativt ostörda kan debattera sakfrågor under helgens arbetsstämma i Helsingborg. För till skillnad från de lite festligare partistämmorna handlar arbetsstämmorna om det som moderater själva beskriver som sin ”egen tolkning av arbetslinjen”. Under fyra dagar mejslar ombuden fram ramarna till den kommande politiken och valrörelsen.
”I begreppet ingår politik för minskad klimatpåverkan utan att tillväxt, jobb och i förlängningen välfärden behöver ta stryk. Det är klokt både ur ett strategiskt och rent sakpolitiskt perspektiv.”Kajsa Kettil
Men trots de många och långa debatterna väntas inte några större överraskningar, med undantag för det oväntade beslutet att på sikt avskaffa länsstyrelserna.
Kärnan i propositionerna är klassiska, moderata förslag inom områden som kriminalitet och trygghet, jobb och företagande, migration och integration. Men på en punkt levereras under hösten ett för partiet nytt fokusområde: klimatet. Knappt ett år före valet vill Moderaterna lansera sig som den nya ”gröna högern”. I begreppet ingår politik för minskad klimatpåverkan utan att tillväxt, jobb och i förlängningen välfärden behöver ta stryk. Det är klokt både ur ett strategiskt och ett rent sakpolitiskt perspektiv.
För det första behöver M inte längre ge C första tjing på klimatreformer, i och med att Alliansen är historia.
För det andra tycker väljarna att frågan är viktig. Var femte väljare placerar klimatet högst bland viktiga samhällsfrågor, och totalt sett hamnar klimatet på en delad fjärdeplats tillsammans med skola och utbildning, enligt Novus senaste mätning.
Och för det tredje går det inget vidare för det av riksdagens åtta partier som har området som sin hjärtefråga, det vill säga Miljöpartiet. Sett till hela väljarkåren steppar MP runt på fyraprocentsspärren. Om unga kvinnor fick bestämma skulle partiet däremot få betydligt högre siffror – närmare 8 procent av kvinnorna mellan 18 och 29 år – enligt SCB:s senaste stora partisympatimätning från juni.
Med sin nya klimatinriktning blir Moderaterna ett tänkbart alternativ för medvetna, unga kvinnor som identifierar sig som borgerliga, men som har saknat tydlig politik för en hållbar framtid. Och det finns underlag för sidbyte i opinionen, sett till hela väljarkåren. Under M-stämmans första dag fick den tidigare Muf-ordföranden och nuvarande Timbro-vd:n Benjamin Dousa uppmärksamhet för ett utspel om att Moderaterna bör vårda relationen till Liberalerna inför en kommande regeringsbildning. Dousa hänvisar till en ny undersökning som visar att en halv miljon väljare kan tänka sig att att byta block från S, MP, C eller V till något parti till höger.
Det är med andra ord smart av Moderaterna att ta rollen som en ny grön höger. Men oavsett hur vettig politik som föreslås framöver, och även om partiet hoppas kunna samarbeta med andra partier i frågor där SD har en avvikande uppfattning, blir en fråga oundviklig: Hur ska de få med sig SD på tåget?
Utan svar riskerar förslagen för en grön höger från M att mötas av en rak höger från SD.
