Annons

Uppvärmning i skuggan av pandemin

Enligt tidsplanen för EU:s gröna omställning var det tänkt att börja förhandla stora klimatsatsningar vid det här laget. Men med en annan mer påtaglig kris som pågår har detta hamnat i skymundan.
Ledare • Publicerad 18 juli 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Mycket av det som konsumeras i Europa är producerade i andra delar av världen där lönenivåerna är lägre och elen billigare.
Mycket av det som konsumeras i Europa är producerade i andra delar av världen där lönenivåerna är lägre och elen billigare.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

När Ursula von der Leyen tillträde till posten som EU-kommissionens ordförande förra året presenterade hon en tidsplan för att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. I januari i år godkände Europaparlementet målsättningen och vad kommissionen kallar den europeiska gröna given.

Detaljerna i strategin för att bli utsläppsneutral var tänkt att presenteras under första halvan av 2020. Men den pågående pandemin och ekonomiska krisen har försvårat förhandlingarna.

Annons

Ekonomiska satsningar på en omställning av Europa har lagts på is när ekonomin saktar in och människor förlorar sina jobb. Även om EU:s ekonomiska krispaket formuleras så att utsläppseffektiva industrier gynnas är det inte närheten av vad som tidigare var tänkt.

”Den gröna given” är dock mer än bara bidrag. Som ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl skrev på DN debatt (15/7) i veckan är en av de mer hoppingivande delarna av EU:s strategi förslaget om en tull eller prismekanism för koldioxidproducerande import från utanför den europeiska marknaden.

En stor anledning till att EU-länderna har kunnat minska sina utsläpp med mer än 20 procent sedan 1990 är att mycket av produktionen har flyttats till andra kontinenter. Högre krav på europeisk industri gynnar länder med mindre regleringar och därmed öka utsläppen. Att enbart fokusera på regleringar inom EU riskerar därmed att vara kontraproduktivt. Om man skulle sätta en tullavgift på utsläppstung produktion skulle dock mer effektiva produktionsformer gynnas. Inte bara i EU utan också dess handelspartner.

Ekonomiprofessorerna Henrik Horn och André Sapir skrev på den Bryssel-baserade tankesmedjan Bruegels blog förra året om utmaningen med att implementera en tull på koldioxid. Risken är att det skulle leda till ett handelskrig med de länder som idag använder mycket fossil energi, såsom Kina. Om man har en motsvarande avgiftssystem på handeln inom EU kanske det kan gå ändå. Men det står och faller ändå på att kunna sälja in idén internationellt.

En tullavgift har brett stöd inom Europa. Det hade varit ett stort steg i rätt riktning. Men när världen brottas med ekonomiska problem kan det vara svårt att få gehör för förslaget. Under helgens EU-toppmöte får man hoppas att klimatsatsningar inte hamnar helt i skuggan av pandemin.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons