Anela Murguz: Underskatta inte klassrummen när fler sluter sig i sina ekokammare
Skolan är inte bara är en plats där elever lär sig multiplikationstabellen, om det trettioåriga kriget och det svenska språkets grammatiska regler. Skolan är en demokratisk mötesplats där varje barn får möjligheten att tänka fritt och självständigt, oberoende av vad man fått med sig med modersmjölken.
Detta förutsätter klassrum där det finns utrymme att diskutera svåra frågeställningar som berör vår samtid. Demokrati är inte att alla ska omfamna exempelvis den värdegrund som gäller för den svenska skolan. Demokrati är att det finns arenor för att diskutera frågor som det finns diametralt olika åsikter om. Vad är meningen med en demokrati om alla ska tycka likadant? Kan det ens kallas för en demokrati?
Men en ängslig politisk debatt riskerar att göra det svårare för skolan att axla den rollen. Det är långt ifrån alla lärare som känner att de har tillräckligt på fötterna för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Vad gör man till exempel om en diskussion spårar ur och övergår till att eleverna sårar varandra? Hur överbryggar man det? Dessutom i en tid då slitningarna i samhället kan uppfattas som stora.
Man kan också fråga sig hur arbetsmiljösituationen för lärare påverkar förutsättningarna för den typen av undervisning. Enligt en rapport från Lärarförbundet (2021) har sju av tio lärare varit med om situationer där elever beter sig hotfullt. Nästan hälften av lärarna som deltog i undersökningen har uppgett att de utsatts för fysiskt våld minst en gång. Och för ett tag sedan gav DN:s Vesna Prekopic (16/10) perspektiv i frågan när hon i en krönika skrev om hur hon drabbades av panikångestattacker när hon som rektor på en skola i ett utsatt område ständigt var utsatt för hot och våld från elever.
Om förutsättningarna för att bedriva sitt arbete ser ut på det viset är det inte konstigt om kontroversiella frågor i olika skolämnen inte står högst på dagordningen. Men en ny forskningsstudie från Göteborgs universitet illustrerar varför det arbetet är viktigt.
”Slutsatsen blir att digitala ekokammare skapar förutsättningar för radikalisering.”
I ett pressmeddelande säger Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien, att forskningen har observerat ett tydligt samband mellan det digitala och radikalisering inom extremhögern. Den nämnda studien förstärker denna tes då den visar hur användare på högerextrema forum successivt vaggas in i alltmer radikala åsikter, bland annat genom att anpassa språket utifrån de normer som råder i dessa högerextrema forum. Slutsatsen blir att digitala ekokammare skapar förutsättningar för radikalisering. Även när det gäller andra radikala miljöer, som till exempel jihadismen, har internet visat sig vara viktig för att sprida exempelvis IS-propaganda.
För att motverka dessa ekokamrar är det viktigt att unga personers åsikter bemöts ute i samhället. En mer lämplig plats än skolan finns inte i det avseendet. Men det förutsätter att diskussionen inte präglas av ängslighet och att enskilda lärare känner att de har skolans stöd.
