Anela Murguz: Underskatta inte demokratihotet mot myndigheter
En av fyra politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld under 2020, enligt en undersökning från Brå. Och nyligen kom Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, med en rapport som visar att priset för politisk makt är större för kvinnor än män.
Visserligen är både kvinnliga och manliga politiker utsatta för direkta hot och kränkande kommentarer på sociala medier. Men på en punkt sticker det ut: Trakasserierna mot kvinnliga politiker är påfallande många gånger mer personliga och riktade mot deras kön medan trakasserierna mot män oftare kretsar kring deras politiska åsikter och hur de utövar sin politiska makt. Utsattheten ökar ju högre maktposition den kvinnliga politikern har, och att synas och uppmärksammas i media medför en ökad risk att utsättas för våld, konstaterar Håkansson.
Det är svårt att inte se likheter med Centerledaren Annie Lööfs situation. Inte sällan uppmanas politiker att inte öppet tala om hotbilden som finns och hur den påverkar dem. Men när det blev känt att även Lööf var en tilltänkt tavla i samband med mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan har det blivit tydligt hur Lööf har påverkats både på ett professionellt och personligt plan.
Vid sidan om en påtaglig oro för stora folkmassor och säkerheten för hennes familj finns en annan aspekt. Till exempel uppger Annie Lööf att hon inte skriver om vissa ämnen på sociala medier i anslutning till helger eftersom det innebär extraarbete för både henne och medarbetare i form av moderering av kommentarsfälten. Det är i förhållande till de förstnämnda exemplen något mildare, men ligger helt i linje med de konsekvenser som lyfts fram i Håkanssons forskningsrapport: Att kvinnor tystas i den politiska debatten och avstår från att debattera vissa frågor.
Inte minst det omfattande säkerhetsarrangemanget runt politiker visar att det finns en medvetenhet och kunskap om problemet. Riktigt detsamma kan man däremot inte säga om hot mot andra demokratiska funktioner, som till exempel myndigheter och medier.
”Det är svårt att inte tolka det som att spelar roll om brottet riktas mot en politiker respektive tjänsteman.”
På tisdagen kom domen mot Theodor Engström som tydligt illustrerar detta. Påföljden blev rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning och mordplanerna på Annie Lööf bedöms utgöra förberedelse till terroristbrott. När det däremot gäller mordet på Wieselgren är tingsrättens slutsats att händelsen har skadat Sverige, men att skadan inte är av sådan allvarlig art att det går att betrakta som ett terrorbrott.
Det är svårt att inte tolka det som att spelar roll om brottet riktas mot en politiker respektive tjänsteman. Den tolkningen gör även åklagare Henrik Olin (SVT 6/12) som ännu inte beslutat sig för att överklaga domen.
Två politikermord och nu även ett fall av förberedelse till terroristbrott mot en partiledare har bidragit till ett större försiktighetstänk när det gäller politikers säkerhet, vilket i grunden är positivt. Men bevisligen gäller det inte för andra viktiga funktioner för den svenska demokratin.
