GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Tufft läge för lokala skolpartiet efter nya rankningen

Årets bottenplacering i Bästa skolkommun innebär sämsta tänkbara utgångsläge för Nya Ulricehamn inför valåret.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 17 november 2021
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Ulricehamns kommun utmärker sig negativt i rankningen Bästa skolkommun genom bland annat betygsresultat och andelen elever som får godkänt i årskurs nio. På bilden syns Stenbocksskolan som är en av kommunens två högstadieskolor.
Ulricehamns kommun utmärker sig negativt i rankningen Bästa skolkommun genom bland annat betygsresultat och andelen elever som får godkänt i årskurs nio. På bilden syns Stenbocksskolan som är en av kommunens två högstadieskolor.
Foto: Pernilla Rudenwall

Västra Götaland består av 49 kommuner och därmed lika många skolorganisationer. 48 av dessa är bättre än Ulricehamns kommun – det står klart när Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun nu offentliggörs. Där hamnar Ulricehamn på plats 259 av totalt 290 kommuner, ett tapp på 22 placeringar jämfört med förra året, vilket Ulricehamns Tidning konstaterade på onsdagen.

Även Vårgårda halkar ner och landar på plats 234, och även om Mark och Borås har förbättrat sig något är plats 207 inte mycket att skryta över. Bäst går det som väntat för Tranemo, som brukar utmärka sig positivt och kan stoltsera med placeringen 47, och helt okej går det också för Sjuhäradskommunerna Herrljunga, Bollebygd och Svenljunga.

Förutom betygsresultat och andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio handlar kriterierna i rankningen bland annat om resurser till undervisningen, utbildade lärare och lärartäthet. Det är med andra ord möjligt att prestera väl inom ett område och sämre inom ett annat.

Bottenkommunen Ulricehamn sticker tyvärr ut negativt genom andelen godkända elever i årskurs nio. Den negativa trenden inom kommunens skolor har uppmärksammats under flera år, men viftats bort av den styrande minoriteten. Nu lär de lokala strålkastarna åter riktas mot det självutnämnda skolpartiet Nya Ulricehamn, som efter fyra år i opposition och snart tre år vid makten knappast kan få godkänt av väljarna. När NU kritiserades i samband med förra årets skolrankning kontrade partiföreträdare med att flera projekt är på gång och att förändringsarbete tar tid.

Naturligtvis kan inte allt ansvar ligga hos ett lokalt 17-procentsparti, detta trots att det bildades av främst lärare med skolan som hjärtefråga. Men årets usla placering i skolrankningen sätter trots allt Nya Ulricehamn i en knepig sits inför valet nästa höst.

”Nu lär de lokala strålkastarna åter riktas mot det självutnämnda skolpartiet Nya Ulricehamn, som efter fyra år i opposition och snart tre år vid makten knappast kan få godkänt av väljarna.”
Kajsa Kettil

Hur läget i skolan ser ut 2022 och framåt kommer vi inte att få veta. För efter 20 år meddelar nu fackförbundet att förutsättningarna för kommunerna är alltför olika, och att årets lista därför blir den sista. Samtidigt passade förbundet på att påminna om behovet av att ge tillbaka ansvaret för skolan till staten, en lösning som Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund är överens om skulle öka likvärdigheten mellan skolor och höja läraryrkets status.

Det är en mycket god idé. Frågan fanns också med i Januariavtalet och ledde till en utredning om hur staten skulle kunna ta över ansvaret för de offentligt drivna skolorna. Utredningen ska presenteras senast den 31 maj nästa år, drygt tre månader före valet. Som upplagt för en valfråga, med andra ord, i synnerhet med tanke på att en majoritet av väljarna vill att skolan förstatligas, enligt en enkätundersökning utförd av Lärarnas riksförbund.

Synd bara att så få riksdagspartier har tagit ställning.

Väljarna – och framför allt Sveriges alla elever – förtjänar bättre än så.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.