Sten Tolgfors: Våld i skolan ska polisanmälas
Barn- och elevombudet fick frågan: ”Är skolan skyldig att polisanmäla misshandel av en elev?”
Svaret blev: ”Enligt svensk lag finns det ingen skyldighet för skolan att göra en polisanmälan.”
Sten Tolgfors
är före detta försvarsminister och handelsminister, och numera verksam som konsult.
Det får inte finnas skilda rättssystem i samhället. Det som är brott på gator och torg är det också i skolan och de begås många gånger av samma personer. Om skolor försöker hantera våld internt utsätts unga som far illa för ett dubbelt svek. Först genom att de utsätts för saker som misshandel eller olaga hot i skolan, där skolplikten ålägger dem att vistas. Sedan genom att de själva får anmäla det som hänt.
När våld måste anmälas av brottsoffret eller dennes föräldrar kan de hamna i en utsatt situation, med risk för repressalier. Det sänder också mycket underliga signaler gällande om skolan verkligen står på offrets sida.
När våld inträffar i skolan har lärare idag plikt att anmäla detta – men bara till rektorn och sedan skolans huvudman. Rektorn är inte skyldig att kontakta polisen. Det förekommer att skolor polisanmäler, men det saknas en lagstadgad anmälningsplikt för våld i skolan.
Det är politikens uppgift att besluta vad regeln skall vara när våld och brott inträffar i skolan. Ett tydligt besked skulle avlasta främst utsatta barn, ungdomar och föräldrar. Men det skulle också skydda skolans personal mot påtryckningar och repressalier, i fall av allvarlig kriminalitet.
Konflikter som börjar på gator och torg följer med in i skolmiljön, liksom droganvändning och utpressning kan följa med brottsaktiva unga in i skolan. Konflikter utanför skolan kan göras upp i skolan. Elever från andra skolor kan ta sig in för att bråka med andra elever. I perspektiv av att gängvåld och allvarligare kriminalitet också påverkar skolmiljön blir frågan allt viktigare.
Därför skulle också lärare och skolledarna skyddas av en lagstadgad anmälningsplikt.
Utan tydliga regler lämnas det till skolan att göra svåra och ibland kontroversiella avväganden. En rektor vet att polisanmälningar kan väcka medialt intresse, vilket kan ge bilden av en skola med problem. Men det är inte åtgärder mot våld som är problemet, det är istället när våld inte hanteras det är problematiskt.
Barn- och elevombudet fortsätter: ”Däremot kan skolan inom ramen för sina egna ordningsregler bestämma att en polisanmälan ska göras vid till exempel misshandel.” Ja, och kommuner kan i sina skolplaner klargöra sin syn, men bäst vore om Skollagen ändrades.
Det är ett problem om polisen inte får reda på vilka ungdomar som är på glid förrän de begår brott av allvarligare slag utanför skolan. Det behövs ett närmare samarbete mellan skolan och polisen och en mer närvarande polis i skolan för förebyggande insatser, men också vid akuta situationer.
”Det är ett problem om polisen inte får reda på vilka ungdomar som är på glid förrän de begår brott av allvarligare slag utanför skolan.”
Sekretessregler får inte hindra myndighetssamverkan, eller polisen från att informera skolan om unga som varit inblandade i brott utanför skoltid. Inte heller får sekretess hindra information till föräldrar om barn som är involverade i våld eller mobbning.
Våld i skolan utgör brott precis på samma sätt som det utgör brott på gator och torg. Det är varken lättare eller svårare att avgöra vad som är så allvarligt att det ska polisanmälas i skolan än det är i samhället utanför skolan. Polisen är bättre rustad än skolan att avgöra vilka handlingar som utgör brott, liksom vilka åtgärder som ska vidtas.
Det är skillnad på konflikter och mobbning, liksom det är skillnad på bråk och misshandel.
