Anela Murguz: Ta hot mot politiker på allvar
Över hälften av landets kommun- och regionstyrelseordföranden uppger att de utsatts för hat och hot under den senaste mandatperioden. Sju av tio av dem menar att det har påverkat deras politiska uppdrag. Det framgår av en enkät som Dagens Samhälle (27/6) gjort.
Det kan till exempel handla om att man drar ner på användandet av sociala medier eller att man är mer försiktig i uttalanden och intervjuer. För demokratin är det inte annat än förödande. Hela samhället förlorar på att politiker känner att de måste anpassa sig på grund av hot och hat. Särskilt allvarligt är det att flera politiker berättar att de övervägt att lägga av.
Samtidigt är det förståeligt: Vem orkar vara politiker om förutsättningarna är att man bland annat måste bära överfallslarm och stå ut med diverse tillmälen från allmänheten? I artikeln vittnar politiker om fientliga påhopp, kränkningar och i vissa fall även dödshot. En vanlig person hade aldrig tolererat liknande arbetsvillkor i sin vardag.
”Det gör dem inte immuna mot hat och hot, och politiker ska definitivt inte behöva stå ut med hotfulla trakasserier och anpassa sin vardag efter den som hotar och hatar.”
Men även om det är lätt att känna sympati för de utsatta politikerna får utvecklingen aldrig tolereras. Vi får helt enkelt inte förlika oss med tanken att en rimlig uppoffring för politiskt engagemang är att tona ned det. Och problemen är dessvärre omfattande. En rapport från Brottsförebyggande rådet ”Politikernas trygghetsundersökning” från 2021 visade att var fjärde förtroendevald i fullmäktige och riksdag hade blivit utsatta för hot, hat eller våld inom ramen för sitt politiska uppdrag under år 2020. Och precis som i den senaste enkäten framgår att kvinnliga politiker är mer utsatta än manliga.
Därför måste förväntningarna på rättsväsendet vara tydliga. Hot mot förtroendevalda och journalister ska straffas och lagföras, inte minst för att skydda demokratin. Tyvärr lämnar rättsväsendets arbete med hat och hot mot politiker, men även journalister som är en annan utsatt grupp, mycket att önska. Någon exakt statistisk över hur stor andel av polisanmälningarna rörande hot mot förtroendevalda som läggs ned finns inte i dagsläget, men det är inte ovanligt att det sker även om det skett en rad förbättringar i polisens arbete på senare tid.
Kraven på politiker ska vara högre än för privatpersoner. De ska tåla tuff granskning och deras politiska beslut ska kritiseras om det finns fog för det. Det är också naturligt att deras uttalanden och beslut väcker både bra och dålig uppmärksamhet med tanke på den makt de besitter. Det gör dem inte immuna mot hat och hot, och politiker ska definitivt inte behöva stå ut med hotfulla trakasserier och anpassa sin vardag efter den som hotar och hatar.
Den enskilde politiker som utsätts för hat och hot betalar ett högt pris. Men notan bärs också av alla medborgare då det i förlängningen är demokratin som också tar skada.
