Annons

Svikna förhoppningar

Alternativet hade varit sämre, men mycket hade kunnat göras bättre.
Ledare • Publicerad 7 december 2009
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / SCANPI

Organisationen Företagarnas syn på regeringens arbete har varierat under mandatperioden. Från skyhögt strax efter valvinsten till mer rimliga nivåer, men aldrig så lågt att en majoritet av medlemmarna skulle föredra en rödgrön regering. Med knappt ett år till valet säger sig 65 procent av småföretagarna ha förtroende för regeringen.

Nu är det förstås inte regeringens uppgift att utforma sin politik utifrån ett särintresse som Företagarnas. Men det finns anledning att hålla med i en del av den kritik som nyligen framförts (SvD 3/12).

Annons

Det gäller inte minst de administrativa kostnaderna, där näringsminister Maud Olofsson utlovade en 25-procentig minskning. Resultatet hittills är två procent. Det är tydligt att näringsdepartementet spände bågen alltför hårt, och när strängen sedan brast spred sig missnöjet. Avsaknaden av reformer av 3:12-reglerna och undermåliga trygghetssystem förtjänar också ris.

Pluskontot är förvisso också enkelt att fylla. Slopad medfinansiering vid sjukförsäkringar, avskaffande av förmögenhetsskatten och Lex Uggla samt förlängda momsinbetalningsperioder har förenklat företagarnas vardag.

Efter tre års borgerligt styre är Sverige dock långt ifrån ett småföretagarvänligt land. Ett tecken på det är att företagarna bidrar till trygghetssystemen men sällan eller aldrig får del av dem. Nio av tio enmansföretagare plockade inte ut en sjukpenningsdag från Försäkringskassan förra året. Och hälften har fortsatt jobba även om de själva eller barnen varit sjuka, enligt siffror från Företagarförbundet. Här krävs förändring och anpassning till företagarnas verklighet.

Politiker skryter ofta med hur många nya företag som växer fram, men det är siffror som bör tas med en stor nypa salt. Av 600.000 registrerade enmansföretag kan endast en fjärdedel leva på sin verksamhet. Varför är det så?

Delvis beroende på lagstiftningen, men även för att det fortfarande känns ovant att inte gå från utbildning till anställning. Fler vägvisare och föredömen där ute i verkligheten skulle inte skada.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons