Stig Fredrikson: Sveriges Nato-medlemskap ett svårt bakslag för Putin
Om Putin sommaren 2023 summerar vad han har åstadkommit sedan den 24 februari 2022, har han inte mycket att yvas över, om han är ärlig. Ett resultat av anfallet mot Ukraina har nu blivit att Rysslands huvudfiende Nato förstärks genom att både Finland och Sverige tas in som medlemmar.
Stig Fredrikson
är tidigare utrikeskorrespondent och utrikeskommentator för SVT.
Putins krav i december 2021 på en helt ny säkerhetsordning i Europa och anfallet mot Ukraina fick Sverige att överge mer än 200 år av neutralitet och alliansfrihet och i stället ansluta sig till en allians med inriktning på försvar mot just Ryssland. I fortsättningen tvingas Ryssland leva med att Östersjön är ett Nato-hav, med bara två små ryska utlopp, Kaliningrad och S:t Petersburg.
I stället för att förverkliga sin dröm om att trycka tillbaka Nato från Centraleuropa har Putin nu fått uppleva att Nato i stället kryper ännu närmare Rysslands gränser. Det gillas inte av det militära etablissemanget i Moskva.
Att kriget i Ukraina inte går så bra ur rysk synvinkel blir också alltmer uppenbart för allt fler i Ryssland. Det som skulle bli en snabb seger, och ett krossande av Zelenskyjs regering i Kiev, har i stället blivit ett utdraget ställningskrig med ofattbara förluster på båda sidor. Visserligen går den ukrainska motoffensiven trögt, men den ryska krigsmakten förmår inte göra annat än att försvara sig och fortsätta sina krigsförbrytelser i form av raketattacker mot civila mål i Ukraina.
Midsommarhelgens uppror av Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin och hans legosoldater har ytterligare försvagat Vladimir Putins position. Att först kalla myteristerna för förrädare och sedan låta dem komma undan innebär att Putins trovärdighet och auktoritet har skadats allvarligt.
”Samtidigt betyder Putins ryckiga agerande efter midsommarupproret att han inte längre är den starke ledaren i många ryssars ögon.”Stig Fredrikson
Ännu vet vi inte hur Prigozjin-affären kommer att sluta. Det är fortfarande mycket som är gåtfullt. Putin har den senaste tiden försökt visa sig aktiv och för ovanlighetens skull kommit ut ur sin isolering och låtit sig hyllas av utvalda landsmän. Samtidigt har de statskontrollerade ryska medierna ansträngt sig att svärta ned Prigozjin.
Men det är svårt att förstå varför Putin, som hela tiden har bedyrat att ryska staten inte har något med Wagnerstyrkornas framfart i Afrika, Syrien och Ukraina att göra, plötsligt avslöjar att samma ryska stat under ett år, från maj 2022 till maj 2023, har betalat ut en summa motsvarande 11 miljarder kronor till Wagnergruppen. Eller att det avslöjas att Putin bjöd in Prigozjin och 34 av hans officerare till Kreml och samtalade med dem i tre timmar bara några dagar efter myteriet i södra Ryssland.
Det är alldeles för tidigt att dra slutsatsen att Putin skulle ha förlåtit Prigozjin. Putin är långsint, och han är känd för att inte skona dem som han har kallat för förrädare. Samtidigt betyder Putins ryckiga agerande efter midsommarupproret att han inte längre är den starke ledaren i många ryssars ögon.
Dessutom har Putins agerande nu åstadkommit att Sverige blir Nato-medlem, en utveckling som säkert noteras av Putins inhemska fiender.
