Per Schlingmann: Sverige som en Dagobertmacka
Ordet sammanfattar tillståndet i världen; att vi just nu lever i en tid av parallella samhällskriser som skapar instabilitet och osäkerhet där kriget i Ukraina står ut tillsammans med klimatkrisen och fortsatta pandemieffekter. Samtidigt tror vi oss veta en annan sak, nämligen att den andra sidan av myntet är att permakris också skapar möjligheter.
Par Schlingmann
växte upp i Borås och är före detta partisekreterare för Moderaterna. Jobbar i dag som framtidsspanande föreläsare, författare, rådgivare inom näringslivet och medverkar även i TV4:s nyhetspanel.
Å ena sidan lever vi med flera kriser som har negativa effekter, å andra sidan innebär detta möjligheter för den som är redo. Vi vet att människor och beslutsfattare är beredda att ompröva i tider av kris, se bara på vår förmåga att spara energi eller hur vi alltmer handlar i det vi kallar lågprisbutiker. I kriser förändras våra beteenden.
Det vi kan konstatera är att vi lever i en formativ tid. Med det menas en tidsfas då värderingar, logiker och beteenden i grunden förändras. Ofta är det teknologin som spelar in, skapar nya möjligheter och förändrar. Just nu står exempelvis diskussionen om konsekvenserna av artificiell intelligens i centrum. Andra förändringar som vi kan ana är att vi ser ett stopp för globaliseringen som vi kände den och istället får ökad regionalisering. Arbetslivet förändras till följd av ökad flexibilitet och distansarbete och klimatomställningen ändrar karaktär, blir till en konkurrensfaktor och lägger grunden för en lång tillväxtfas.
Jag är övertygad om att Sverige här och nu förändras på en rad områden och det är inte konstigt. Ser vi tillbaka i tiden har Sverige utvecklats från ett jordbrukssamhälle, till industrisamhälle och till ett kunskaps- och tjänstesamhälle. Utveckling pågår hela tiden, men nu sannolikt starkare och snabbare än på väldigt länge. I förändringstider som dessa är det lätt att tänka i ettor och nollor. Att skiftena i utvecklingen sker över en natt. Revolutionärt.
Men ser vi till den faktiska historien så är erfarenheterna andra. I själva verket adderar vi. På det sättet kan Sveriges fortfarande sägas vara ett jordbrukssamhälle (om än i mindre utsträckning) och ett industrisamhälle och ett kunskaps- och tjänstesamhälle. Allt samtidigt. Och på samma sätt är det nu: Många av oss fortsätter att arbeta på kontoret, samtidigt som andra gör annorlunda. Även om det är halt för globaliseringen på många sätt, pågår den fortfarande på en rad områden.
”Men ser vi till den faktiska historien så är erfarenheterna andra. I själva verket adderar vi.”Per Schlingmann
Ett sätt att tolka utvecklingen är att likna den vid smörgåsen som Dagobert Krikelin lagar och äter i serietidningen Blondie. Sandwichen är hög och består av flera lager av pålägg. Genomslaget för mackan blev så starkt att vi fortfarande talar om denna typ av smörgås som Dagobertmackan.
Och utvecklingen kan sägas liknas vid just en Dagobertmacka. Vi människor förändrar våra beteenden, testar en ny logik i en bransch och använder ny teknik för att göra något på ett nytt, ofta mer effektivt, sätt. När vi gör det så ersätter vi inte omedelbart det gamla. Istället fortsätter vi med det vi tidigare har gjort och adderar det nya. Med tiden kan det nya komma att konkurrera ut det gamla.
Det som händer nu är helt enkelt att vi lägger nya pålägg på Dagobertmackan Sverige.
