Jesper Strömbäck: Har vi råd med SD?
Hur skulle man då kunna gå till väga för att beräkna om Sverige har råd med SD? Till att börja med måste man bestämma sig för om man är intresserad av hur SD påverkar de offentliga finanserna eller samhällsekonomin. Det är inte samma sak: exempelvis fångar beräkningar av hur något påverkar de offentliga finanserna inte in hur det påverkar den ekonomiska tillväxten eller arbetsmarknaden, för att ta två exempel. Något kan mycket väl påverka de offentliga finanserna negativt men ändå vara samhällsekonomiskt lönsamt. Infrastruktur är bara ett exempel.
Beräkningar av hur en grupp påverkar de offentliga finanserna handlar förenklat om att beräkna mellanskillnaden mellan hur mycket de som tillhör gruppen betalar in till det offentliga i form av skatter och avgifter, och hur mycket de kostar i form av offentliga transfereringar (bidrag och socialförsäkringar) och offentlig konsumtion (exempelvis skola och sjukvård). Första steget handlar därför om att definiera gruppen, i det här fallet SD. Vilka som röstar på SD vet vi inte, men däremot vilka som har kandiderat för och representerar SD på olika nivåer. Ska man beräkna om Sverige har råd med SD skulle SD därför kunna definieras som alla som kandiderade för SD i senaste valet och som har uppdrag för eller inom SD på nationell, regional och lokal nivå.
Steg två handlar om att beräkna hur mycket de som definierats som SD betalade in till de offentliga finanserna under ett givet år. Steg tre handlar om att beräkna hur mycket de fick i olika former av offentliga transfereringar under samma år.
Knepigare är det att beräkna hur stor andel av den offentliga konsumtionen som ska hänföras till dem som definierats som SD. Något självklart sätt att beräkna hur stor andel de står för av kostnaderna för exempelvis sjukvård och rättsväsende finns inte. Istället måste man göra olika antaganden. De handlar bland annat om ifall en proportionell andel av den offentliga konsumtionen på olika områden ska hänföras till gruppen, om det finns skäl att anta att gruppen kostar mer eller mindre än svenskarna i övrigt på olika områden, och om det finns skäl att anta att gruppen bidrar till ökade kostnader.
Nu kanske någon tycker att det verkar orimligt att göra sådana här beräkningar för en enskild grupp som SD, inte bara därför att det pekar ut dem som tillhör gruppen utan också för att de bygger på många antaganden och inte tar hänsyn till de samhällsekonomiska aspekterna. Och det kan man självklart tycka. Samtidigt bör man då ha i åtanke att det är så här man förenklat gör beräkningar av hur mycket invandring kostar eller bidrar med. Om man tycker att det är orimligt att på det här sättet försöka beräkna om Sverige har råd med SD borde man i logikens namn anse detsamma när det gäller invandring.
