Jesper Strömbäck: Ge inte klimatförnekare politiskt inflytande
Det sägs ibland att man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Jag tänker på detta när Sverige bortom regeringsförhandlingarna går på semester och många önskar sig mer sol och värme. Samtidigt fortsätter de globala klimatförändringarna, vilka bland annat leder till att allt fler värmerekord slås. Det senaste decenniet var det varmaste som någonsin uppmätts, och 2020 var det varmaste år som uppmätts i Europa. Det förra rekordet slogs 2019.
Jesper Strömbäck
är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Just nu pågår också en extrem värmebölja i delar av USA och Kanada. Under förra veckan slogs flera nya värmerekord, bland annat i kanadensiska Lytton där temperaturen på tisdagen översteg 49 grader. Normalt vid den här tiden på året brukar temperaturerna ligga strax över 20 grader.
Trots den vetenskapliga enigheten och tydliga tecken på konsekvenserna av de globala klimatförändringarna finns det ändå många som lever i förnekelse – även i Sverige. Det framkommer när jag, tillsammans med statsvetarna Henrik Oscarsson och Erik Jönsson, analyserar frågan i den senaste boken från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. I dessa analyser utgår vi från de senaste SOM-undersökningarna och hur människor ställer sig till det vetenskapligt korrekta påståendet ”Klimatförändringarna är i huvudsak orsakade av mänskliga aktiviteter”. Svarsskalan gick från 0 (helt felaktigt) till 10 (helt riktigt). Något konservativt väljer vi att klassificera de som svarade 0–3 som klimatförnekare.
Givet den klassificeringen uppgår andelen klimatförnekare i Sverige till 6 procent. Hade vi valt att klassificera dem som svarade 0–4 skulle andelen klimatförnekare vara 9 procent. Om man leker med tanken på att dessa skulle samlas i ett politiskt parti skulle det vara större än såväl L som MP och KD. Med andra ord: Klimatförnekarna utgör en tydlig men långt ifrån obetydlig minoritet.
En naturlig följdfråga är vad som utmärker dem som i strid med vetenskapen förnekar att mänskliga aktiviteter huvudsakligen beror på mänskliga aktiviteter. Om man tar hänsyn till kön, ålder, utbildning, ideologi och partisympati visar analyserna att klimatförnekande är mer vanligt bland män, bland medelålders och äldre, bland låg- och medelutbildade, bland dem som placerar sig klart till höger på vänster-högerskalan, och bland dem som sympatiserar med SD. Bland dem som placerar sig långt till höger uppgår andelen klimatförnekare exempelvis till 13 procent, jämfört med 2 procent bland dem som placerar sig till vänster. På liknande sätt är andelen klimatförnekare bland SD-sympatisörer 18 procent.
”Man kan undra vad som skulle krävas för att dessa klimatförnekare ska tänka om, när varken vetenskapliga rön eller allt fler extrema väderhändelser i linje med klimatprognoserna tycks hjälpa.”Jesper Strömbäck
Samtidigt som såväl forskningen som omvärldsutvecklingen otvetydigt visar att klimatförändringarna är en realitet och ett problem inte bara i framtiden utan redan nu, framhärdar med andra ord vissa grupper långt till höger och sympatisörer till auktoritära högerpopulistiska partier i ett kunskapsresistent förnekande av fakta. Man kan undra vad som skulle krävas för att dessa klimatförnekare ska tänka om, när varken vetenskapliga rön eller allt fler extrema väderhändelser i linje med klimatprognoserna tycks hjälpa. En sak är dock säker: man får hoppas att de inte får något inflytande över politiken. För det är frågan alldeles för viktig och alldeles för akut.
