Jesper Strömbäck: Auktoritära populister urholkar demokratin
Den som tror att oro för demokratin bara är befogad om det finns starka grupper som öppet kräver att den ska avskaffas har fel. Nutida hot mot demokratin kommer främst från vad demokratiforskarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt kallar ”demokratins lönnmördare”: auktoritära populister som möjligen säger sig värna demokratin men i praktiken underminerar den.
Jesper Strömbäck
är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Exemplen är vid det här laget många: Brasilien, Venezuela, Ungern, Polen och USA är några. Visserligen finns det mycket som skiljer dessa åt, men de har tre saker gemensamt. Det första är att de styrs av auktoritära populister. Det andra är att dessa attackerar och underminerar centrala demokratiska institutioner. Dit hör bland annat mediernas och rättsväsendets politiska oberoende liksom yttrande- och religionsfriheten.
Det tredje är att anhängarna till de auktoritära populisterna antingen aktivt stödjer inskränkningarna eller passivt accepterar dem. I det senare fallet kan det möjligen bero på att folk inte ser inskränkningarna för vad de är – attacker mot demokratin. Som den senaste World Values Survey visar anser cirka 85 procent i de undersökta länderna att demokrati är ett mycket eller ganska bra sätt att styra ett land, men samtidigt anser cirka 44 procent att det vore mycket eller ganska bra med ”en politisk ledare som inte behöver bry sig om parlament och val”.
Detta går helt enkelt inte ihop, och illustrerar både att många inte tycks veta särskilt mycket om vad demokrati innebär och att det finns utrymme för auktoritära populister att inskränka demokratin utan att folk protesterar.
Det gäller också Sverige. Samma World Values Survey visar att runt 19 procent i Sverige anser att det vore bra med en politisk ledare som inte behöver bry sig om parlament och val.
Av en (hittills oredovisad) studie jag gjorde i våras framgår också att stödet för olika demokratiska institutioner är bräckligt. Frågan som ställdes var: ”Om du tänker på demokrati i allmänhet, hur viktigt tycker du att följande är för att ett land ska räknas som demokratiskt”. Svarsskalan gick från 1 (inte alls viktigt) till 7 (mycket viktigt). Resultaten visar bland annat att andelen som anser att det är viktigt (angav 6 eller 7) för att ett land ska räknas som demokratiskt ”att de nationella valen är fria och rättvisa” var 94 procent.
”Oavsett vilket illustrerar denna forskning att många att många även i Sverige inte tycks veta särskilt mycket om vad demokrati innebär och att det även här finns utrymme för politiker att inskränka demokratin utan att folk protesterar.”
Motsvarande för ”att alla har rätt att demonstrera” var 72 procent, för ”att minoritetsgruppers rättigheter är skyddade” 70 procent, och för ”att alla har rätt att utöva och uttrycka sin religiösa tro eller icke-tro” 66 procent. I båda de senare fallen var stödet särskilt svagt bland SD-sympatisörer. Det förvånar dock inte, med tanke på att SD i internationella studier klassificeras som auktoritära populister.
Oavsett vilket illustrerar denna forskning att många att många även i Sverige inte tycks veta särskilt mycket om vad demokrati innebär och att det även här finns utrymme för politiker att inskränka demokratin utan att folk protesterar. Det finns därför starka skäl för en förnyad diskussion och folkbildning om demokratin och dess beståndsdelar – och för ökad vaksamhet och kamp mot alla former av auktoritär populism.
