Annons

Kajsa Kettil: Sträck ut en hand till EU:s unga medborgare

Språkutveckling, muntlig presentation, samarbete – och nya EU-kunskaper – förra helgens internationella rollspel i Borås kan öppna dörrar.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 27 november 2021
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Förra helgen deltog Simon Prek från Tjeckien och ett 30-tal andra ungdomar i ett internationellt rollspel anordnat av Europeiska ungdomsparlamentet i Borås.
Förra helgen deltog Simon Prek från Tjeckien och ett 30-tal andra ungdomar i ett internationellt rollspel anordnat av Europeiska ungdomsparlamentet i Borås.Foto: Håkan Rosenqvist

Efter nästa två års pandemistiljte börjar fysiska träffar och evenemang smyga igång igen, även internationella sådana. Förra veckan gästades Borås av ett 30-tal ungdomar som deltog i ett rollspel om EU (BT 22/11). Evenemanget arrangerades av den ideella organisationen Europeiska ungdomsparlamentet (EUP), och under helgen fick deltagarna testa tillvaron som EU-politiker. Det innebar bland annat att samarbeta i kommittéer samt att skriva och presentera resolutioner på engelska.

Det låter kanske inte som något gymnasieungdomar helst av allt vill ägna sig åt på helgen, men till BT:s reporter på plats ger flera av ungdomarna positiva omdömen om rollspelet. En av dem har blivit bättre på att tala inför folk, en annan lyfter upp samarbetet och att övningarna gör det lättare att se saker ur flera perspektiv.

Annons

Bättre lektion i demokrati är svårt att föreställa sig.

”Det är ett utmärkt försök att låta inaktiva unga vuxna utmana sig själva, uppleva en ny kultur och få såväl språkkunskaper som arbetslivserfarenhet.”
Kajsa Kettil

För många vuxna utgör de knappa två åren med covid-19 en kort parentes i ett annars långt liv fyllt av upplevelser och framtida möjligheter. Det är därför lätt att glömma att dagens tonåringar och unga vuxna har påverkats på ett djupare plan av att inte när- och hursomhelst kunna studera eller jobba utomlands, eller bara ta sin backpackerväska och dra.

Därför är det välbehövligt att den yngre generationen just nu lyfts fram inom EU. I sitt årliga, stora linjetal i september utsåg EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen det kommande året till just ungdomarnas år. Då presenterade hon bland annat ett utbytesprogram med studentutbytet Erasmus som inspiration, fast riktat till ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Det är ett utmärkt försök att låta inaktiva unga vuxna utmana sig själva, uppleva en ny kultur och få såväl språkkunskaper som arbetslivserfarenhet.

Förhoppningsvis faller projektet väl ut. Det skulle, om än på marginalen, bidra till att förhindra framtida arbetslöshet, något som är extra angeläget i ett land som Sverige vars höga långtidsarbetslöshet placerar sig i EU:s absoluta bottenträsk. Dessutom skulle utökade ungdomsutbyten minska avståndet mellan Sverige och övriga unionen.

För EU kan det uppfattas som avlägset, både sett till geografi och byråkrati. Så är det inte överallt i unionen. I Frankrike är det till exempel inte ovanligt att likställa Europa med EU. Och detta även hos den äldre generation som föddes innan EU:s förlaga Europeiska kol- och stålgemenskapen bildades för snart 70 år sedan.

Under ett utbytesår i landet tre år efter att Sverige gått med i EU frågade värdfamiljens gammelmormor om vi var med i ”L’Europe”, när hon uppenbarligen menade Europeiska Unionen. Samma gammelmormor trodde för övrigt att 17-åringar växte om de stod upp, och uppmanade därför vid upprepade tillfällen den unga ”giraffen” från norr att sätta sig ner.

Fysiskt blev jag inte en enda centimeter längre under året i den lilla sydfranska byn. Mentalt växte jag däremot enormt.

Det bör även dagens unga EU-medborgare få möjlighet att göra.

Annons
Annons
Annons
Annons