Stig Fredrikson: Stig Fredrikson: Små steg mot bättre relationer
Kanske saknade Vladimir Putin den förre presidenten Donald Trump. Honom kunde ju Putin manipulera. Efter deras möte på tu man hand i Helsingfors i juli 2018 prisade Trump Putin och trodde mer på Putins försäkran att Ryssland inte hade lagt sig i presidentvalet 2016 än på USA:s samlade underrättelsetjänster som lagt fram bevis för den omfattande ryska inblandningen.
Men Joe Biden vet mycket väl vem Putin är och hur han agerar. När de båda statsmännen senast möttes, i mars 2011, var Biden vicepresident och Putin premiärminister.
Stig Fredrikson
är förre detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.
Vid det mötet refererade Biden till det berömda uttalandet av George W Bush som efter att ha träffat Putin sa att Putin var ärlig och pålitlig eftersom Bush ”hade fått en inblick i hans själ”. Men Biden sa till Putin att ”jag ser er i ögonen, och jag tror inte att ni har någon själ”. Putin log bara och svarade ”då förstår vi varandra”, berättade Biden efteråt.
Inför mötet i Genéve var förutsättningarna för ett produktivt möte riktigt dåliga. Putin kom till toppmötet efter att ha krossat den lilla politiska opposition som fanns kvar i Ryssland genom att olagligförklara den som ”extremistisk”. Och Biden hade kallat Putin för ”mördare”. Relationerna mellan USA och Ryssland var de sämsta sedan det kalla krigets slut, alltså sedan 1990-talet.
Förklaringen till det är Rysslands krigiska uppträdande mot grannländer som Georgien och Ukraina och utvecklingen mot allt större förtryck på hemmaplan under Putins år som rysk ledare. Det fanns mycket som Biden hade att kritisera Putin för i Genève. Men den amerikanske presidenten visste också hur Putin skulle reagera när annekteringen av Krim, kriget i östra Ukraina, mordförsöket mot Navalnyj, stödet för Belarus diktator Lukasjenko eller ryska cyberattacker mot mål i USA kom på tal. Mycket riktigt, efter mötet skakade Putin av sig all kritik och svarade med att ”vi försvarar endast våra nationella intressen och för resten är ni ingen perfekt demokrati heller”.
Det var Biden som hade tagit initiativ till Genève-mötet. Efteråt sa han att ”jag har gjort det jag kom hit för att göra”. För USA betyder det framför allt nya samtal så småningom om rustningskontroll, om cybersäkerhet, om spänningen i Arktis. Han ville avbryta marschen mot ett nytt kallt krig och få Ryssland med i förhandlingar igen.
Biden kom till Genève i en styrkeposition, med enighet från G7-, NATO- och EU-möten i ryggen, till skillnad från hur det var under Trumps år. Putin behövde mötet för att kunna demonstrera på hemmaplan att han är ledare i en stormakt på jämbördig fot med USA, trots Rysslands internationella isolering. Båda ledarna kunde därför efteråt känna sig nöjda.
Biden sa efter mötet att han hade eftersträvat ”strategisk stabilitet” i fortsättningen i relationen med Ryssland. Han vet att han aldrig kan förändra den auktoritäre Putin. Men ett direkt möte öga mot öga var ändå viktigt eftersom Biden kunde understryka för Putin att han i fortsättningen har enade demokratier emot sig.
Konkret resultat: USA:s och Rysslands ambassadörer återvänder till sina jobb i Moskva och Washington efter den senaste tidens nedfrysning av förbindelserna. Det är ändå något.
