Spekulationerna om Malmö leder oss i fel riktning

Det ligger förstås något kittlande i att dra paralleller mellan Lasermannens härjningar i Stockholm och Uppsala i början av 1990-talet och de nuvarande skjutningarna. Likheterna finns ju där. Samtliga skadeskjutna offer kommer från ett utomeuropeiskt land, dock inte den kvinna som sköts ihjäl. Och för första gån-gen sedan 1994 har vi ett invandringskritiskt parti i riksdagen.

Men förutom dessa uppenbara fakta är det snarast skillnaderna som dominerar. Nynazister tillåts inte ostört marschera på Stockholms gator. Attacker mot flyktingförläggningar är till skillnad mot då dessbättre mycket ovanliga och SOM-institutets undersökningar visar att svenskarna aldrig har haft en så accepterande syn på invandrare.

Vaksamheten mot att främlingsfientliga krafter ska påverka den politiska agendan är betydligt större.

Att i nuläget dra slutsatsen att attackerna i Malmö är den yttersta konsekvensen av ett rasistiskt samhällsklimat leder oss därför i fel riktning. Gellert Tamas, författare till boken ”Lasermannen”, har varit inne på detta spår. Kulturjournalisten Per Svensson på Sydsvenska Dagbladet har gått ännu längre och länkat dåden till SD:s framgångar.

Även om det säkert inte var avsikten har nye integrationsministern Erik Ullenhag genom sitt besök i Malmö förra veckan också underblåst dessa föreställningar.

Den organiserade brottsligheten får inte tillåtas ta över gatorna och kampen mot insmugglade vapen måste intensifieras. Polisen, tullen och övriga samhället måste kraftsamla för att göra Malmös gator säkra.

Det är tid för en gemensam front mot brottsligheten som håller Malmöborna i skräck, inte spekulationer och förhastade slutsatser.

Ledarredaktionen