Kornelius Persson: Slappa föräldrar och dyra föreningar försämrar barns hälsa
Det huvudsakliga ansvaret för det ligger på föräldrarna, men föreningarna måste också se sin del i misslyckandet. År 2012 idrottade 48 procent av alla barn i åldrarna sju till tolv år. Tio år senare var det bara 37 procent av åldersgruppen som ägnade sig åt organiserad idrott. Den nedåtgående trenden är inte unik för just den åldersgruppen, utan barn och unga i alla åldrar rör på sig mindre.
Kornelius Persson
studerar statsvetenskap i Lund, växte upp i Nittorp och gick gymnasiet på Bäckäng i Borås. Han var tidigare ordförande för Luf Södra Älvsborg.
Man brukar ofta förklara barns ökade stillasittande med att det finns fler distraktioner i form av skärmar och spel idag än vad det tidigare har gjort. Det är delvis sant, men det får inte förminska föräldrarnas roll i att dagens unga rör på sig mindre än tidigare generationer. Att barn vill göra saker som inte är bra för dem är inte något som kommit med iPads eller Playstations. Barn har alltid haft dålig impulskontroll och bristfällig förståelse för vad de behöver. Skillnaden är att den nuvarande föräldragenerationen är sämre på att sätta gränser än vad föregående generationer har varit.
Här måste dagens föräldrar bli bättre. För i spåren av det minskade idrottandet har barnens allmänhälsa försämrats. Exempelvis ökar barnfetman i Sverige. Fetma är inte samma sak som att ha hull, utan handlar om extrem övervikt. Sjukdomen beror ofta på genetiska förutsättningar i kombination med dålig kost och begränsad fysisk aktivitet, där det senare förklarar varför fler lider av det idag.
De vanor man får som barn präglar en resten av livet. Barn som drabbas av fetma riskerar därför ett liv kantat av orörlighet, diabetes eller andra biverkningar som har sitt ursprung i omfattande övervikt. För att undvika det, och alla andra besvär som kommer med att inte röra på sig tillräckligt, måste föräldrarna ta sitt ansvar.
”Skillnaden är att den nuvarande föräldragenerationen är sämre på att sätta gränser än vad föregående generationer har varit.”Kornelius Persson
Det är inte heller bara föräldrarna som behöver bli bättre på att aktivera sina barn. Föreningarna behöver också bli bättre på att prioritera sin ungdomsverksamhet och aktivt försöka sänka avgiften så att även barn från socioekonomiskt svaga familjer kan idrotta. Frågan är förstås komplex och varje förening har olika förutsättningar, men om man har råd att ge ekonomisk ersättning till spelare i A-laget så borde man också ha råd att sänka avgifterna för barnidrotten. Barn och ungas idrott är trots allt viktigare än vuxnas.
För att spela i ett lag eller verka i en träningsgrupp ger mer än bara motion. Hela sammanhanget fostrar ungdomar till att kunna fungera i grupp och i förlängningen bli demokratiska medborgare. Det är värden som är viktigare än att avancera i seriesystemet.
Både föräldrar och föreningar behöver göra mer för att fler barn och unga ska hitta till idrotten. Tillsammans formar de framtiden, och den kommer att se ljusare ut om fler barn slutar vara slavar under skärmen och istället sparkar boll med jämnåriga.
