Skyll inte på marknaden
Tips och råd om hur man sparar in på förbrukningen har blandats med kritik mot kraftbolagen. Nordeas trygghetsindex visar också att när det gäller hushållkassan är elpriset det som oroar svensken mest, mer än bensinpriset, räntan eller risken för att bli arbetslös.
Den som inte har bundit elpriset straffas både av den kalla vinterns höga förbrukning och marginalprissättningen där den senast framställda kilowattimmen sätter priset för all elproduktion.
Det kan vara lätt att glömma bort att elpriset styrs av tillgång och efterfrågan som på vilken marknad som helst.
Sålunda är ett av problemen denna vinter, och även den förra, att det har producerats för lite el på den gemensamma nordiska marknaden.Trots att vattenmagasinen i Norrland borde ha fyllts på av det rikliga snöandet är det brist på vatten. Nederbörden har inte hamnat på rätt ställe.
Även denna vinter har flera kärnkraftsreaktorer varit avstängda. Därför tvingas vi köpa dyr el från kolkraftverk i Tyskland. Kanske kan de reaktorer som byggs i Finland på lite sikt råda bot på elbristen?
Finska reaktorer brukar vara oerhört driftsäkra, till skillnad från de svenska. Från den svenska kraftbranschens sida skylls detta ofta på senare decenniernas politiska tveksamhet kring kärnkraftens framtid. Det har varit hämmande för branschen. Forskning och kompetensutveckling har blivit lidande och det har varit svårt att planera långsiktigt.
Det räcker dock inte som förklaringar till de ständigt återkommande långa driftstoppen. Kraftbolagen har missat i planeringen och tidsramar har spräckts. Bolagen är delansvariga till de höga priserna.
Men de lever också under ett hårt skattetryck. Skatten har de senaste åren vuxit snabbare än själva grundpriset, lägg därtill momsen. Även själva elproduktionen från vattenkraft och kärnkraft är beskattad. Vattenfall, Fortum och Eon må ha felat men det höga skattetrycket får politikerna ta på sig.
Det är enkelt att måla upp bilden av giriga kraftbolag som suger pengar ur villaägare. Lika enkelt är det att kräva återregleringar och begränsningar av marknaden. Elmarknaden är långt ifrån perfekt.
Pristopparna skulle exempelvis kunna begränsas genom bättre information mellan köpare och säljare. En genomreglerad marknad med mer statlig inblandning leder dock inte till lägre priser.
Ledarredaktionen
